År 2003 startades projektet att skapa en komplett karta över det mänskliga proteomet. I spetsen stod Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan. Efter elva års intensiv forskning kunde det svenska miljardprojektet Human protein atlas år 2104 lansera version ett av världens första proteinatlas som visar var våra proteiner uttrycks. Intresset från andra aktörer har inte uteblivit. Storspelare som grundarna av Facebook och Microsoft har nu också bestämt sig för att bygga en human cellatlas och Mathias Uhlén med medarbetare har fått pengar från Chan Zuckerberg Initiative, som är en satsning av Facebooks grundare Mark Zuckerberg och hans fru Priscilla Chan.

– Dessa aktörer är både kompletterande men även konkurrerande till vår verksamhet och det är ju roligt att vi i Sverige för en gångs skull ligger 15 år före i detta projekt, säger Mathias Uhlén.

Efter lanseringen av proteinatlasen har vi fått se vävnadsatlasen och cellatlasen och i augusti publicerades patologiatlasen i den ansedda tidskriften Science.

– Jag hoppas att vår artikel blir en tankeställare för många forskare i fältet. Vi har länge sagt att vi måste ha prognostiska biomarkörer som berättar hur man ska behandla patienten. I patologiatlasen har vi kommit fram till 10 000 prognostiska biomarkörer för i stort sett alla cancrar men även om dessa statistiskt ger information om vad som ska hända patienten så är bruset för den enskilde så stort att det inte säger så mycket. Patologiatlasen är egentligen en information till väldigt många forskare att inte leta efter prognostiska markörer på det här sättet, för det fungera inte på individnivå. Vi måste ändra strategi.

Nästa år är planen att kunna lansera en blodatlas som kartlägger alla celler och proteiner i människans blod och därefter publicering av en hjärnatlas.

Men trots storleken och omfattningen på arbetet med proteinatlasen så står Mathias Uhlén med armarna uppkavlade mitt i ett enormt hälsoprojekt som han driver med hjälp av medel från Familjen Erling-Perssons stiftelse. Stiftelse inrättades år 1999 till minne av Erling Perssons och har sin ekonomiska grund i donationer från Stefan Persson, ordförande i Hennes och Mauritz. Inledningsvis inriktades verksamheten på att stödja projekt kring utbildningar inom entreprenörskap men ganska snart började stiftelsen även finansiera forskning inom medicin.

Det långtgående målet med hälsoprojektet är att med ett blodprov kunna avslöja sjukdomar innan man ens har fått symptom och att kunna erbjuda individualiserade behandlingar utifrån varje individs förutsättningar. Men dit är det långt kvar. Sedan ett drygt år tillbaka befinner sig projektet i en datainsamlingsfas som saknar motstycke.

– Var tredje månad under två års tid tar vi blod-, urin- och avföringsprover från 100 individer för att kartlägga celler och proteiner i blodet, mikrober i tarmfloran och nedbrytningsprodukter i urinen. Detta ger enorma mängder data i en omfattning som aldrig tidigare har skett i detta sammanhang.

Efter datainsamling och analys ska Mathias Uhlén tillsammans med forskningspartnern Sahlgrenska akademien söka applicerbar kunskap i materialet och därefter, om möjligt, få fram kliniska tillämpningar med potentiellt jättelik samhällsnytta.

– Det vi ser redan nu är att varje individ har en egen profil både i blodet och i tarmfloran och denna unika profil är relativt stabil vilket ingen har sett tidigare.

I förlängningen skulle kunskapen från de molekylära fingeravtryck som nu samlas in och analyseras öppna upp för helt nya möjligheter till individualiserad behandling. Att kunna förutsäga sjukdom kan bli verklighet och möjligheten till att på molekylärnivå ge människor information om deras hälsostatus och hur åtgärder som motion, medicin eller viktnedgång påverkar hur kroppen mår blir möjligt.

– Vi har ännu inte hittat de kliniskt relevanta biomarkörerna för framtiden, men om de finns där så kommer vi att hittad dem. Om de inte finns där kommer vi även att kunna säga det, men jag vill vara ödmjuk inför vad detta ska leda till för den kliniskt praktiserande läkare.

En stor del av Mathias Uhléns forskning bygger på enorma mängder data och han återkommer ofta till vikten att dra slutsatser utifrån allt material som man som forskare samlar in.

– Det finns ett visst mått av det som jag kallar för frimärkssamlande inom forskningen. Att man samlar en massa data och får fram långa listor som ingen sedan bryr sig om. Man drar inga ordentliga slutsatser från materialet och ibland är skälet att det kanske inte ens går.

Tidigare i höstas belönades Mathias Uhlén med stiftelsen Forska Sveriges utmärkelse till årets forskare 2017 för sin unika forskargärning på högsta internationella nivå. Och även om Mathias Uhlén rönt stor internationell uppmärksamhet genom åren är utmärkelser fortfarande viktiga och betydelsefulla.

– Det är viktigt att man förstår sambandet mellan framgångsrik forskning och i slutänden välfärd. Sverige är oerhört beroende av export. Genom utmärkelser för min forskning bli sambandet mellan grundforskning, tillämpad forskning och i förlängningen industriell succé och bibehållen välfärd uppmärksammat och det är viktigt.

När Nobelpriset kommer på tal slår Mathias Uhlén ifrån sig eventuella funderingar om ett framtida pris för egen del. Det viktiga är att drivas av nyfikenhet och inte av drömmen om en framstående forskarkarriär menar han. Men erkännande och uppmärksamhet är inte oviktigt:

– Precis som att en idrottsman tycker att det är roligare att vinna löpartävlingen i OS än att komma långt bak i fältet så är det ju som forskare roligast att vara först med en upptäckt. Att får erkännande för det man gör kan ju också vara viktigt i jakten på forskningsanslag.

Sverige är basen för Mathias Uhléns forskning och han tycker att det har vänt uppåt för Sverige som life science-nation.

– Vi såg en dipp runt år 2000 med uppsägningar i branschen, uppköpet och nedläggningarna runt Pharmacia och även en viss nedgång akademiskt. Men detta har helt vänt. Nu har vi massor av nya spännande bolag där många har varit framgångsrika även på börsen. Vi ser att flera av de stora bolagen har växt ytterligare och vi har AstraZeneca som satsar stort i Sverige, till och med på produktion, något som kändes osannolikt för bara 10 år sedan.

På frågan vad som står på hans politiska önskelista kommer den svenska exporten åter på tal.

– Vår välfärd är beroende av export och en stor del av exporten är innovationsdriven. Vi behöver därför en bra bas för forskning. Det viktigaste tycker jag är att politikerna inte drabbas av aktivister som bedriver lobbyism för endast en typ av forskning. Jag är övertygad om att staten måste finansiera en bra balans mellan grundforskning, tillämpad forskning och strategisk forskning.