Mängden luftvägsantibiotika i Stockholms län minskade med 22 procent under en tioårsperiod från 2006 till 2015. Under samma tid sågs ingen ökning av bakteriella komplikationer som mastoidit, meningit, peritonsillit, streptokocksepsis eller etmoidit. För retrofaryngeala abscesser sågs en liten ökning. Det skriver Stockholms läns läkemedelskommittés tidning Evidens.

Slutsatsen är att den utveckling som skett i Stockholms läns landsting mot mer rationell antibiotikaanvändning inte har resulterat i ökad förekomst av ovanliga bakteriella komplikationer.

Användningen av antibiotika bidrar till uppkomst och spridning av resistenta bakterier. De flesta antibiotika som förskrivs i den svenska primärvården används för behandling av luftvägsinfektioner. Under de senaste 20 åren har denna användning gradvis minskat. Huvuddelen av denna nedgång beror på att man minskar olämplig antibiotikaanvändning vid virusinfektioner eller självläkande bakterieinfektioner. Detta har sannolikt skett genom ökad följsamhet till nationella och regionala rekommendationer, bland annat de som finns i det så kallade Regnbågshäftet med rekommendationer från Strama.

Läs mer på Janusinfo.