Larmrapport från Folkhälsomyndigheten

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

En fördubbling av anmälda fall av antibiotikaresistens om drygt 10 år och en fyrdubbling till år 2050, det visar en ny rapport från myndigheten. Christian Kinch, vd Bactiguard, efterlyser skallkrav på förebyggande åtgärder i offentliga upphandlingar.

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag beräknat framtida kostnader och andra konsekvenser av antibiotikaresistens för människor i Sverige. Prognoserna för 2030 och 2050 har räknats fram med hjälp av befintlig statistik som bearbetats i en särskilt framtagen simuleringsmodell.

– Antalet anmälningspliktiga fall av antibiotikaresistenta bakterier kommer att öka. Det får stora konsekvenser både för utsatta riskgrupper och för samhället i stort, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

2016 rapporterades drygt 15 500 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige. 2030 har antalet fördubblats, enligt prognosen. 2050 tros antalet fall vara drygt 70 000, det vill säga mer än fyra gånger fler än idag.

– Det blir alltmer tydligt att antibiotikaresistensen är en av vår tids stora globala utmaningar. Idag dör i storleksordningen 1 500 personer i Sverige i vårdrelaterade infektioner, och det är i sig alldeles för många. När så många som 40 000 svenskars liv står på spel varje år till följd av infektioner som inte kan behandlas med antibiotika blir hotet väldigt påtagligt även här hemma, kommenterar Christian Kinch, vd Bactiguard.

Bactiguard är ett svenskt medicinteknikbolag som utvecklar och tillverkar infektionshämmande katetrar och endotrakealtuber som bidrar till att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner och minska användningen av antibiotika.

Antibiotikaresistens ger högre kostnader för vård och behandling. Den årliga merkostnaden för infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier blir ungefär 400 miljoner kronor 2030 och drygt 600 miljoner kronor 2050, jämfört med om motsvarande infektioner hade orsakats av antibiotikakänsliga bakterier.

Sammanlagt kommer antibiotikaresistensen att ha kostat samhället cirka 16 miljarder kronor från 2018 till 2050. Kostnaderna avser både direkta sjukvårdskostnader och indirekta kostnader för samhället i form av produktionsbortfall. Folkhälsomyndighetens rapport visar att det aktiva arbetet för att bromsa utvecklingen måste fortsätta men framför allt intensifieras.

– Vi har en god vaccinationstäckning, klok användning av antibiotika och väl fungerande hygienrutiner inom vården i Sverige och det gör att vi har lättare att bromsa utvecklingen här än många andra länder. Men det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Det här är ett arbete som kräver ytterligare och kontinuerliga insatser och resurser, säger Malin Grape.

Även om det arbete som pågår är bra och går åt rätt håll så är det inte tillräckligt menar Christian Kinch:

– Vi ser en positiv trend i att fler och fler landsting ställer krav på infektionsprevention i sina upphandlingar, men vi behöver göra mer. Våra politiker skulle till exempel kunna införa skallkrav på förebyggande åtgärder i offentliga upphandlingar, då skulle vi komma en bra bit på väg mot en nollvision för vårdrelaterade infektioner och samtidigt bli mindre beroende av antibiotika, säger Christian Kinch.



Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Ny chef över Västerbottens tandvård

Tidigare direktören fick sluta. Nu har en tillfällig efterträdare utsetts.

Algextrakt kan bli läkemedel

Novo Nordisk anklagas för maffiametoder

Senzagens första globala licensavtal

Efter 32 år – Mabtech får ny vd

Ny screeningmetod ska lösa narkotikabrott

Nyhetsbrev

Inom 2 tim ska Apotekets kunder ha läkemedlet

Arkiv

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Fonden som slår ett slag för hjärtat

Var tredje svensk har förlorat någon de älskar till följd av hjärt-kärlsjukdom.

Skanska bygger för innovation och kommersialisering

Nu ska Skanska bygga The Loop, en mötesplats för kommersialisering av forskning och innovation.

Farmaceuter utan gränser startar projekt i Uganda

Organisationens nya projekt mot HIV får stöd av Forum syd.

EU godkänner diabetesmedicin från Novo Nordisk

Nya rön kan skydda barn från blindhet

Mycket tidigt födda riskerar att få den synhotande sjukdomen ROP. Men en ny upptäckt skulle kunna leda till ett botemedel.

Metabogen får diabetespatent i USA

Stort intresse för diabetesstudie

Många vill delta i den kliniska studien av diabetesvaccinet Diamyd.

Life assays befarar kapitalbrist

Double bond startar dotterbolag

Katarina Johansson kliver av

Efter nio år som ordförande för Nätverket mot cancer är det dags för Katarina Johansson att tacka för sig.

Först med ny genterapi på barn

Capios koncernchef lämnar

Capios vd och koncernchef Thomas Berglund lämnar sitt uppdrag när efterträdare är på plats.

En sund själ – och en sund kropp

Det tycks vara samma mekanismer i träningen, som har välgörande effekt på hjärnan och stärker immunförsvaret.

Svensk vd till Mercks styrelse

Ritva Rosenbäck blir operativ chef

Licensaffärer lyfter Bactiguard

Högre krav på Apoteken

1

Nytt nav för biologiska läkemedel

USA-patent för Promore

Immunicum värvar ny finanschef

Charlotta Liljebris blir forskningschef

Nytt steg för Follicum

Prostalund tankar kassan

Apoteket plockar bort Pcure

Alligator väljer CRO

Läkemedelsverket varnar för barnspruta

Brexit ger särläkemedel problem

Sänd till en kollega

0.293