23948sdkhjf

Larmrapport från Folkhälsomyndigheten

En fördubbling av anmälda fall av antibiotikaresistens om drygt 10 år och en fyrdubbling till år 2050, det visar en ny rapport från myndigheten. Christian Kinch, vd Bactiguard, efterlyser skallkrav på förebyggande åtgärder i offentliga upphandlingar.

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag beräknat framtida kostnader och andra konsekvenser av antibiotikaresistens för människor i Sverige. Prognoserna för 2030 och 2050 har räknats fram med hjälp av befintlig statistik som bearbetats i en särskilt framtagen simuleringsmodell.

– Antalet anmälningspliktiga fall av antibiotikaresistenta bakterier kommer att öka. Det får stora konsekvenser både för utsatta riskgrupper och för samhället i stort, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

2016 rapporterades drygt 15 500 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige. 2030 har antalet fördubblats, enligt prognosen. 2050 tros antalet fall vara drygt 70 000, det vill säga mer än fyra gånger fler än idag.

– Det blir alltmer tydligt att antibiotikaresistensen är en av vår tids stora globala utmaningar. Idag dör i storleksordningen 1 500 personer i Sverige i vårdrelaterade infektioner, och det är i sig alldeles för många. När så många som 40 000 svenskars liv står på spel varje år till följd av infektioner som inte kan behandlas med antibiotika blir hotet väldigt påtagligt även här hemma, kommenterar Christian Kinch, vd Bactiguard.

Bactiguard är ett svenskt medicinteknikbolag som utvecklar och tillverkar infektionshämmande katetrar och endotrakealtuber som bidrar till att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner och minska användningen av antibiotika.

Antibiotikaresistens ger högre kostnader för vård och behandling. Den årliga merkostnaden för infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier blir ungefär 400 miljoner kronor 2030 och drygt 600 miljoner kronor 2050, jämfört med om motsvarande infektioner hade orsakats av antibiotikakänsliga bakterier.

Sammanlagt kommer antibiotikaresistensen att ha kostat samhället cirka 16 miljarder kronor från 2018 till 2050. Kostnaderna avser både direkta sjukvårdskostnader och indirekta kostnader för samhället i form av produktionsbortfall. Folkhälsomyndighetens rapport visar att det aktiva arbetet för att bromsa utvecklingen måste fortsätta men framför allt intensifieras.

– Vi har en god vaccinationstäckning, klok användning av antibiotika och väl fungerande hygienrutiner inom vården i Sverige och det gör att vi har lättare att bromsa utvecklingen här än många andra länder. Men det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Det här är ett arbete som kräver ytterligare och kontinuerliga insatser och resurser, säger Malin Grape.

Även om det arbete som pågår är bra och går åt rätt håll så är det inte tillräckligt menar Christian Kinch:

– Vi ser en positiv trend i att fler och fler landsting ställer krav på infektionsprevention i sina upphandlingar, men vi behöver göra mer. Våra politiker skulle till exempel kunna införa skallkrav på förebyggande åtgärder i offentliga upphandlingar, då skulle vi komma en bra bit på väg mot en nollvision för vårdrelaterade infektioner och samtidigt bli mindre beroende av antibiotika, säger Christian Kinch.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078