23948sdkhjf

Egenvård i fokus för ny forskning

| Av Mikael Mildén | Tipsa redaktionen

Ett pilotprojekt vid Luleå tekniska universitet sätter ljuset på norrländsk egenvård.

Vad gör att en del personer i högre grad än andra avstår från att söka vård vid lindrig sjukdom, utan i stället litar till egenvård? Och vad har naturen för inverkan på vår hälsa? Det kommer att studeras i ett pilotprojekt vid Luleå tekniska universitet.

– Vi vet att äldre personer i glesbygd i mindre utsträckning söker vård för lindriga sjukdomar som halsont och förkylningar. Tillgång driver efterfrågan och människor i stora städer söker mer vård, trots att de inte är sjukare. Vi vill studera vad personer som tar till egenvård har för strategier, hur de hanterar och lindrar symptom. Med den hårda press som är på sjukvården så behövs den här forskningen. När resurserna är begränsade måste de med störst medicinskt behov gå först, säger Silje Gustafsson, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.

Hon tillägger:

– Det är väldigt viktigt om vi kan ta tillvara på kunskap som människor i glesbygd besitter och sprida vidare till andra delar av Sverige. Det här är kunskap som riskerar att försvinna med äldre generationer, men vi hoppas att vi kan föra strategier vidare till dagens unga.

En annan del i pilotprojektet Egenvårdspraktiker i norrländsk glesbygd är att studera hur människor använder naturen för att främja hälsa. Silje Gustafsson och Päivi Juuso, också hon forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, kommer att göra intervjuer med personer boende i den norrbottniska glesbygden, bland annat i och kring Korpilombolo i Pajala kommun.

– Vi är Sveriges nordligaste universitet och i människorna i vår region har nära tillgång till naturen. Vi vill veta hur de använder den och vad den betyder för dem. Min tidigare forskning visar att kvinnor som lever med smärta hittar styrka i naturen. Det är intressant att se vilka strategier människor har för att bevara sin hälsa och om naturen ingår i dessa strategier, säger Päivi Juuso.

De båda forskarna konstaterar att det finns en tydlig genusaspekt kring egenvård – oftast är det kvinnan i familjen som tar ansvar för frågor som rör familjens hälsa.

– Jag är nyfiken på om 1177 håller på att ta över funktionen som kanske en mormor eller andra traditionella, kvinnliga nätverk hade förut, säger Silje Gustafsson, som är noga med att poängtera med att det även kan finnas negativa sidor med att förlita sig på egenvård.

– Det kan bottna i en misstro mot sjukvården. I vissa fall kan det även leda till att man får felaktiga råd av någon som inte har tillräckliga kunskaper.



Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Kommentarer

Roger Lindmark
Jag är uppväxt med 12 mil till närmsta läkare i översta Norrland. Det innebar att åka till läkaren tog en hel dag. Det gick bra att klara sig utan vård och jag var ju frisk så jag klarade mig hyfsat. Visserligen bröt jag benet en gång under slalomåkning och fick åka ambulansdressin till sjukhuset. En pärs med smärta vid varje rälsskarv. Överläkaren beslöt att hela benet skulle gipsas. Jag kände hans son, som var skolans poet och därför alltid gick i basker. Men avancerad egenvård förekom. En jag kände tog ambulansdressin när frun fick värkar och skulle föda. Barnet föddes på resan. Han agerade barnmorska och skar av navelsträngen med Morakniven och knöt till navelsträngen med ett av hans skosnören. Personalen på BB var förfärade. Han skulle lagt barnet på fruns mage och ingen Morakniv eller skosnöre.

Jag har andra släktingar som bott nära sjukhus och vårdcentral. För dem har det varit naturligt att direkt åka till akuten eller vårdcentralen för minsta lilla sak typ förkylning. Om alla i Sverige växt upp med 12 mil till läkaren som jag hade skulle vi inte ha några köer i vården.

Senare i vuxenålder var jag ensam på fjället och fiskade. En mil från väg och 5 km från stugan. Jag fick där ett ryggskott. Nu var det kris, men på 30 sekunder extemporerade jag verksam egenvård. Ryggskott är muskelkramp så jag satt ner hukande och böjde mig framåt för att sträcka ut ryggmusklerna. Ryggskottet upphörde och jag kunde gå till stugan. Problemet löste sig snabbt. Som apotekare måste man snabbt kunna extemporera en aktiv behandling vid kris. Dagens apotekare klarar tyvärr inte detta längre.

Anm. Ambulansdressinen fanns i Abisko och var nog den enda i Sverige. Den såg inte ut som en ambulans utan som en längre orangefärgad dressin med plats för en bår. Den användes sällan. Skulle gissa att det är bara ett halvdussin som lever som har åkt ambulansdressin.

Roger Lindmark
I Vassijaure finns en stor brant sten, som är 3-4 meter hög. Det sades att det var en offersten. Vi pojkar stod nedanför stenen och studerade den. Vi kom fram att det skulle gå att klättra upp på den även om ingen hade gjort det. Eftersom jag var äldst i sällskapet så var jag den självklare klättraren. Den var nästan lodrätt, men jag hittade skrevor jag kunde få tag i. När jag var 2-3 dm från toppen lossnade stenen som jag greppade och jag föll. Men jag hade tur min lillebror stod precis under och tittade beundrande på min klättring, så jag landade på honom, men slog ändå upp ett sår i huvudet, som började blöda. Min mamma blev förfärad och ringde distriktssköterskan i Abisko syster Syrena. Jag fick direkt åka med malmtåg till Abisko, Distriktssköterskan satte på agraffer på såret och sedan kunde jag ta nästa malmtåg hem. Syster Syrena var känd i hela Sverige för hon åkte mil på skidor till byarna på andra sidan Torneträsk för t.ex förlossningar. Det var ofta tidningsreportage om henne. Stenen finns fortfarande kvar för hugade klättrarspekulanter. På andra sidan järnvägen och ganska nära Folkets Hus. Detta hände i början av 60-talet. Vassijaure hade då ett hundratal innevånare, som var direkt eller indirekt anställda av SJ.

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu
1

När livet tar en ny vändning

Så länge Penilla Gunther kan minnas har hon varit Kristdemokrat.  När krisen kom fanns få bakom henne. Några dagar efter artikeln om hennes påstådda privata resor i tjänsten slutade hon alla politiska uppdrag.

”Svenska veterinärer ligger i framkant”

Över 60 läkemedel hittade i spindlar

Sobi i miljardaffär med Astra

Köper USA-rättigheterna till Synagis som är den enda godkända förebyggande behandlingen mot RS-virussjukdom hos spädbarn.

Merck slutar sälja rotavirusvaccin i Västafrika

Läkemedlet minskar risken för sjukhusvistelse

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas två gånger i veckan.

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

Ny finanschef till Probi

Arkiv

BIO Europe i Köpenhamn – 130 svenska life sciencebolag var på plats

Stort intresset att vara med på BIO Europe för svenska life sciencebolag som söker finansiering, utlicensiering eller partnerskap.

Mångmiljonregn för Alligator

”Välkommet kapitaltillskott när vi nu går mot mer kostnadsintensiva faser".

Bästa tredje kvartalet någonsin

– Men vi har ännu inte nått vår fulla potential, säger Recipharms vd Thomas Eldered.

Utmanar Car-T

Svenska Biolamina ska utveckla metoder för tillverkning av NK-celler. "Orsakar inte någon immunreaktion".

Blir utvecklingschef

Inget samband mellan barnvaccin och allergi

Forskare vid Karolinska Institutet finner inget stöd för att vaccinationer i barndomen kan öka risken för allergi.

Astra gör sig av med fler läkemedel

Utökade indikationer för RA-läkemedel

Miljonsatsning på hälsolabb

Stiftelse ger mångmiljonebelopp för att stödja uppbyggnaden av ett högteknologiskt hälsovetenskapligt laboratorium i Lund.

Svensk nagelsvampsprodukt till Saudiarabien

Hiv-2 allvarligare än man trott

Nya Swedenbio satsar mer nordiskt

Så lurar bakterierna vårt immunförsvar

MS-läkemedel in i förmånen

Anställer affärsutvecklare

Vätskedrivande kan ge ökad risk för hudcancer

De får nationellt canceruppdrag

Samordningen viktig för behandling av sarkom.

Spetsforskning får miljoner

Kontigos vd lämnar

Alzheimerläkemedel redo för klinisk fas

Cellink presenterar nya biobläck

Hon skrev bästa avhandlingen

Snabbspår lyfter Hansa

Medicinhistoriska packar ihop

Rättschef till E-hälsomyndigheten

Senzagen stärker upp i USA

Stärkt skydd för Alzheimerbolag

Grönt ljus för Neurovives studie

Blir presschef för Astrazeneca

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.186