Tång ska boosta tarmfloran
Tång är näringsrikt och innehåller andra fibrer än kärlväxter på land. Man tror att tångfibrer gynnar tillväxten av nya tarmbakterier, som i sin tur stimulerar immunförsvaret. Om det verkligen är så, ska Eva Nordberg-Karlsson ta reda på i ett nytt projekt. Hon är professor i bioteknik vid Lunds tekniska högskola, och hennes mål är att ta fram nya livsmedel och tillsatser, till exempel ett pulver som livsmedelsindustrin kan använda för att näringskrydda grönsaksröror, bröd och annan färdigmat.
– Nyligen har forskningsintresset för havsväxter som näringskälla fullkomligen exploderat. I havet finns ju helt enkelt en massa biomassa vi inte utnyttjar, säger Eva Nordberg Karlsson.
Sedan tidigare driver hon två internationella projekt om makroalger och nu har hon alltså fått anslag till ett tredje, Proseafood, som är ett europeiskt samarbete för att utforska tångens hälsobringande egenskaper. Närmare bestämt hur dess kolhydrater påverkar tarmfloran och i sin tur immunförsvaret. Parallellt kommer forskarna undersöka hur de förmodat välgörande beståndsdelarna kan massproduceras – till gagn för miljö och folkhälsa.
– Här gäller det inte bara att hitta och plocka ut godbitarna. Också smak och konsistens måste vara tilltalande och produktionskostnaderna överkomliga.
I sina studier kommer Eva Nordberg-Karlsson att plocka fram olika fiberfraktioner och sedan med hjälp av en simulerad tarmreaktor, ungefär som en mänsklig tarm i labbmiljö, studera effekten av tillsatser av dessa fibrer på den mänskliga tarmfloran.
Tångsorten hon studerar hör till en av de vanligare, Saccharina, och odlas av samarbetspartners på rep i havet utanför Norges kust. Totalt finns hundratals sorter i havet, men de flesta odlas inte kommersiellt.
– Det som är spännande är att kolhydraterna i tången, alltså fibrerna, ser annorlunda ut jämfört med fibrerna hos växter på land, säger Eva Nordberg-Karlsson.
Landväxter är byggda av kolhydraterna cellulosa, hemicellulosa och lignin. I havet ger vattnet stöd och stadga åt växten vilket leder till att ligninet inte behövs. Dessutom ser kolhydrat-fibrerna annorlunda ut. De har andra typer av glykosidbindningar och annorlunda funktionella grupper, vilket förstås påverkar nedbrytningen i tarmen.
