Allas vinst - allas ansvar
Vi var många inom life science-sektorn som under lång tid tryckte på för en permanent lösning för våra frågor i regeringskansliet. Vi tjatade och argumenterade och pressade på. Den dåvarande samordnaren Anders Lönnberg var en framgång när han kom och han gjorde mycket nytta, men hans förordnanden var korta och långsiktigheten saknades.
Nu finns ett kontor för life science i regeringskansliet på plats, och då är det dags för oss att byta förhållningssätt. Nu är det allas vårt ansvar att detta blir bra.
Vi kan inte klaga på regeringens insikt om problematiken. De tre ministrarnas presentation av den nya satsningen på ett life science-kontor (debattartikel i Dagens Medicin den 5 februari) var en klockren sammanfattning av utmaningarna och behoven: Öka innovationstakten i hälso- och sjukvården, fler kliniska prövningar till Sverige, snabba på samordningen av kvalitetsregistren och biobankerna, snabbare och kostnadseffektivare utveckling av nya läkemedel, och vikten av Sverige som attraktiv internationell testmarknad. Och det var bara några av punkterna som identifierades.
Ett enda citat ur debattartikeln räcker för att sammanfatta att statsmakten gjort rätt analys. Damberg-Hellmark-Strandhäll skrev: ”Sverige har inget annat val än att öka investeringarna och innovationstakten om vi ska kunna tackla framtidens hälsoutmaningar och behålla en konkurrenskraftig Life Science-sektor”. Nej, just det – vi har verkligen inget annat val.
Så vad händer nu? Kontoret och dess chef finns på plats. Men för alla oss i sektorn som tryckte på och tjatade gäller från och med nu ett förändrat arbetssätt. Kontorets huvuduppgift nu är ju att ta fram den övergripande life ccience-strategi som också ingick bland de krav som sektorn tjatade om i påverkansarbetet. Vad vi närmast berörda definitivt inte kan eller får göra, det är att nöjt luta oss tillbaka och peka på kontoret och säga: ”Lös det här åt oss!”
Det funkar inte på det sättet. Ska det nu bli något bra, ska det bli en life science-strategi som är internationellt konkurrenskraftig och långsiktig, och som adresserar alla de problemområden som vi alla är överens om är centrala att åtgärda – ja, då måste vi alla bidra med konkreta förslag.
Tiden för tjat om kontoret är förbi. Nu är det tiden för att ta fram realistiska och konkreta förslag på strategins innehåll till just detta nya kontor.
Den kommande life science-strategin är allas vår potentiella vinst – därför är den också allas vårt ansvar.
