23948sdkhjf

"Jag önskar att forskningsministern vore mer insatt"

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Mer pengar och mer grundforskning. Så sammanfattar professor Bengt Winblad vad som måste till för att vi ska lyckas lägga hela alzheimerpusslet. Andra länder springer om Sverige och politikerna förstår inte varför.

– Det behövs pengar till grundforskning. Det finns pengar men de öronmärks av regeringen till andra ändamål och det blir inget kvar till denna viktiga del av forskningen.

Bengt Winblad är oroad över utvecklingen i Sverige och hur vi från att ha varit en världsledande forskningsnation nu blir omsprungna av andra länder som satsar på den basala forskningen.

– Regeringen är inte med i matchen, det känns som att de inte förstår hur viktigt detta är. Vi har både en forskningsminister och en innovationsminister och jag skulle önska att de vore mer insatta i vårt fält.

Det har gått många år sedan professor Bengt Winblad började sin karriär. Först som doktorand inom patologi, sedan som kliniker med geriatrik som specialitet. Idag är han ett mycket välkänt namn inom demensforskningen både nationell och internationellt och hans forskargärning på området de senaste trettio åren har många gånger prisats. Han var även den som på 80-talet startade det världsberömda Kungsholmsprojektet. Mycket har hänt sedan 1970-talet då Bengt Winblad gjorde entré inom demensforskningen och han har sett pendeln svänga många gånger.

– Från första början byggde diagnostiken av alzheimer på patologi. På 1980-talet svängde det till att bli en rent klinisk diagnos, baserad på kliniska symtom. Men nu är pendeln återigen tillbaka i det patologiska synsättet där diagnos kräver onormala värden av beta-amyloid och tau, berättar Bengt Winblad.

Från början gjordes fynden av onormala plack först efter döden. I dag har sätten att ställa diagnos utvecklats mycket. Med hjälp av PET-kamera och biomarkörer i cerebrospinalvätska kan diagnosen ställas allt tidigare. Den tidiga diagnostiken är avgörande för att kunna utveckla nya läkemedel mot alzheimer. Men även grundforskningen är viktig påpekar Bengt.

– Tack vare grundforskningen vet vi idag mycket mer om varför nervceller dör i förtid. Grundforskningen ger oss kunskap och kompetens kring en rad helt avgörande led som all läkemedelsutveckling måste gå igenom. Vi vet vilka försöksdjurserier vi måste igenom. Vi vet hur man testar tillgänglighet och passage av olika barriärer. Detta kräver så mycket kunskap, pengar och forskning och det förstår inte dagens politiker. Fortfarande vet vi dock inte fullt ut vad den bakomliggande orsaken till Alzheimers sjukdom är. De muskler eller finansiella medel som skulle behövas för denna fortsatta viktiga forskning saknas i dagens akademiska miljö.

För forskningen kring alzheimer är speciell. Sjukdomen är långdragen, effektstorleken av de preparat som testas är relativt låg och många patienter behöver inkluderas i studier under en mycket lång tid. Dessutom är flera av de potentiella läkemedelskandidater som kommer fram dyra att framställa. Summorna blir enorma.

– Det finns andra medel än statlig finansiering men investerare är ofta kortsiktiga och vill se resultat av sina satsningar. Stegen innan man kan börja testa kandidater på människa är många och enormt kostsamma. Bara att testa toxikologin för en molekyl kostar mångmiljonbelopp och de pengarna har varken akademin eller små biotechbolag.

Men Bengt Winblad är trots allt hoppfull. En nationell plan för det mesta som rör demenssjukdomar är nyss framtagen. Vård, utredning och forskning – allt behöver preciseras i den nationella planen och för varje forskningsområde måste inkluderas en specifikation på hur mycket pengar man är beredd att satsa varje år.

– Detta skulle innebära mycket. Det skulle signalera till läkemedels- och biotechbolagen att vi är ett land som tar ansvar. Om det är synligt att staten står för kostnaderna för grundforskningen så skulle bolagen våga ägna sig åt att ta fram djur- och cellmodeller. Men det krävs så klart att staten förstår vikten av att satsa på grundforskning.

Demenssjukdom engagerar och det går inte många dagar mellan löpsedlarna i kvällspressen som basunerar ut budskap om nya rön och frågor om botemedel är inom räckhåll. Många undrar varför det tar sådan tid. Men Bengt menar istället att det har gått fort.

– Allt viktigt tar tid och vi har kommit långt på ganska kort tid. Man kan inte jämföra med cancerforskningen som i många år har bedrivit forskning och därför hunnit långt i utveckling av nya behandlingar. Vi har forskat på detta relativt kort tid, sedan 1970-talet, och har redan första generationens läkemedel. Vi har otroligt många idéer, diagnostiken utvecklas hela tiden med hjälp av biomarkörer och vi har bland annat lärt oss att hitta mer homogena patientgrupper för läkemedelsstudier.

Sverige har varit ett föregångsland för studier kring biomarkörer i cerebrospinalvätska och i utvecklandet av PET-diagnostiken. Och inom en överblickbar framtid kommer vi kunna ha tekniker för att på ett säkert sätt hitta biomarkörer i blod. Men att höja rösten om en generell screening av den äldre befolkningen varnar Bengt för.

– Att screena en hel befolkning är inte ett rimligt scenario. Landsting rustade för den belastningen finns inte. Däremot kan vi i framtiden kanske tänka oss en screening av människor som redan genomgått någon typ av selektion, till exempel baserat på hereditet eller kliniska symptom.

Mer om: Demens | forskning


Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Kommentarer

Ulf Schröder
Kan inte annat än hålla med - har man det jobbet borde man ha tillbringat en del av sitt liv inom FoU på något universitet.
- nåt som fullständigt saknas med nuvarande bemanning....
Tragiskt, var ordet, sa Bull

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Fem miljoner genom nästa steg

Målsättningen inom fem år är att sekvensera ytterligare fem miljoner individers genuppsättning. Det berättade Joanne Hacket från Genomics England på årets Bioscience.

Vad händer på Pharma Outsourcing i år?

Bolagen har kunskap - låt de hjälpa äldrevården

Effektivare behandling av akne närmare

1

När livet tar en ny vändning

Så länge Penilla Gunther kan minnas har hon varit Kristdemokrat.  När krisen kom fanns få bakom henne. Några dagar efter artikeln om hennes påstådda privata resor i tjänsten slutade hon alla politiska uppdrag.

”Svenska veterinärer ligger i framkant”

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas två gånger i veckan.

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

Över 60 läkemedel hittade i spindlar

Arkiv

Sobi i miljardaffär med Astra

Köper USA-rättigheterna till Synagis som är den enda godkända förebyggande behandlingen mot RS-virussjukdom hos spädbarn.

Merck slutar sälja rotavirusvaccin i Västafrika

Läkemedlet minskar risken för sjukhusvistelse

Ny finanschef till Probi

BIO Europe i Köpenhamn – 130 svenska life sciencebolag var på plats

Stort intresset att vara med på BIO Europe för svenska life sciencebolag som söker finansiering, utlicensiering eller partnerskap.

Mångmiljonregn för Alligator

”Välkommet kapitaltillskott när vi nu går mot mer kostnadsintensiva faser".

Bästa tredje kvartalet någonsin

– Men vi har ännu inte nått vår fulla potential, säger Recipharms vd Thomas Eldered.

Utmanar Car-T

Svenska Biolamina ska utveckla metoder för tillverkning av NK-celler. "Orsakar inte någon immunreaktion".

Blir utvecklingschef

Inget samband mellan barnvaccin och allergi

Forskare vid Karolinska Institutet finner inget stöd för att vaccinationer i barndomen kan öka risken för allergi.

Astra gör sig av med fler läkemedel

Utökade indikationer för RA-läkemedel

Miljonsatsning på hälsolabb

Stiftelse ger mångmiljonebelopp för att stödja uppbyggnaden av ett högteknologiskt hälsovetenskapligt laboratorium i Lund.

Svensk nagelsvampsprodukt till Saudiarabien

Hiv-2 allvarligare än man trott

Nya Swedenbio satsar mer nordiskt

Så lurar bakterierna vårt immunförsvar

MS-läkemedel in i förmånen

Anställer affärsutvecklare

Spetsforskning får miljoner

Kontigos vd lämnar

Alzheimerläkemedel redo för klinisk fas

Cellink presenterar nya biobläck

Hon skrev bästa avhandlingen

Snabbspår lyfter Hansa

Medicinhistoriska packar ihop

Rättschef till E-hälsomyndigheten

Senzagen stärker upp i USA

Stärkt skydd för Alzheimerbolag

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.237