Därför väljer vissa alkohol

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

Mekanismen bakom varför vissa väljer alkohol framför friska belöningar är hittad. Förändringar i ett signalsystem i hjärnan bidrar till utveckling av alkoholberoende hos råttor. Fynden pekar mot att det fungerar på liknande sätt även i människor.

Den aktuella studien kopplar molekylära förändringar i hjärnan till beteenden som är centrala vid ett beroende, som att välja substansen framför andra belöningar. Forskarna har vidareutvecklat en metod där råttor lär sig att trycka fram en alkohollösning genom att trycka med tassen på en pedal.

För att på ett bättre sätt fånga hur ett beroende får individen att välja alkoholen framför andra belöningar erbjöd forskarna råttorna ett alternativ till alkohol, nämligen sötat vatten. När djuren endast kunde välja antingen alkohol eller söt smak slutade majoriteten av råttorna att anstränga sig för att få alkohol och valde den söta vätskan i stället. Men 15 procent av råttorna fortsatte att föredra alkohol även när de kunde välja en annan belöning. Andelen är jämförbar med andelen människor med alkoholberoende.

Beteendet hos råttorna som valde alkohol hade fler likheter med de diagnoskriterier som används för alkoholberoende hos människa, exempelvis fortsatt användning trots negativa följder. De fortsatte nämligen att trycka på pedalen för att få alkohol även om de då fick en obehaglig elstöt i foten.

– Vi måste förstå att ett centralt kännetecken vid beroende är att du vet att det kommer att skada dig, kanske till och döda dig, och likväl har något blivit fel i motivationskontrollen och du fortsätter med beteendet, säger Markus Heilig, professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin och föreståndare för Centrum för social and affektiv neurovetenskap.

För att undersöka mekanismen bakom råttornas alkoholberoende mätte forskarna uttrycket av hundratals gener i fem områden i hjärnan. Störst skillnader hittade de i amygdala, som är viktig för känslomässiga reaktioner. Hos de råttor som valde alkohol framför sötat vatten uttrycktes särskilt en gen i mycket lägre nivåer. Genen innehåller instruktionen för proteinet GAT-3, ett transportprotein som bidrar till att behålla låga nivåer av den hämmande signalsubstansen GABA runt nervcellerna.

Forskarna undersökte betydelsen av minskade nivåer av transportproteinet genom att slå ut GAT-3, så att GABA-signaleringen i råttornas amygdala påverkades. De slog ut GAT-3 i en grupp råttor som i tidigare experiment tydligt föredrog sötat vatten. Råttorna ställdes återigen inför valet mellan alkohol och sött.

– Att minska uttrycket av transportproteinet hade en slående effekt på de här råttornas beteende. Djur som hade föredragit söt smak framför alkohol bytte preferens och började välja alkoholen, säger Eric Augier, som har lett studien.

En avgörande fråga är om det här signaleringssystemet är påverkat på liknande sätt i människor. För att ta reda på om det är så, samarbetade forskarna med forskare vid University of Texas och analyserade nivåerna av GAT-3 i hjärnvävnad från avlidna personer. Hos personer med dokumenterat alkoholberoende var GAT-3-nivåerna lägre än hos kontrollpersoner i just amygdalaområdet.

– Detta är ett av de relativt sällsynta tillfällen när vi hittar en intressant förändring i våra djurmodeller och finner samma skillnad i hjärnorna hos människor med alkoholberoende. Det är en väldigt bra indikation på att vår djurmodell stämmer. Och om vår djurmodell är korrekt kan vi använda den för screeningtester av läkemedel och ha större förtroende för resultaten, säger Dayne Mayfield, forskare vid Waggoner center for alcohol and addiction research vid university of Texas och en av studiens medförfattare.

Upptäckten har potential att bidra till bättre behandling av alkoholberoende.

Studien har gjorts av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet och University of Texas i Austin, USA. Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet.



Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Ny ansökan om prövning från A1M

A1M pharma lämnar in en förnyad ansökan till Läkemedelsverket om klinisk prövning med kandidaten Rosgard.

Designar alternativ till antibiotika

Senzagen får vänta på OECD-validering

De kan få Nobelpriset

Genom analyser av en stor mängd data förutspår analysföretaget Clarivate analytics varje år vilka som ska tilldelas årens olika Nobelpris. Tre forskare pekas ut som heta kandidater till priset i fysiologi eller medicin.

Ny lungbehandling säker

Mer till aktieutdelning än till FoU

Nyhetsbrev

Ny metod ger säker diagnos för Alzheimer 

Arkiv

Senzagen blir först med luftvägstest

Nu presenterar bolaget ett in vitro-test för luftvägsallergier. 

Plus

Ingen ska behöva behandlas i onödan

Vårdens nya behandlingar är individualiserade och ger fantastiska möjligheter, men de är inte bara en välsignelse. Lars Franksson berättar om Roche arbete med behandling och diagnos.

Plus

"I dag är det i många fall inte ekonomiskt lönsamt att ta fram ny antibiotika"

Antibiotikan håller på att förlora sin kraft då allt fler bakterier blir resistenta. Life Science Sweden pratade med Wilhelm Paulander och Marta Veses Garcia på Symcel om hur de vill bidra.

Klaria får pengar från EU

Jobb & Karriär
Skifte på Mercodias ordförandepost

Anneli Palm tar över efter sin far.

“Min drivkraft är att kunna bromsa sjukdomen”

Åsa Petersén får årets Fernströmpris för sitt arbete med Huntingtons sjukdom.

Lundaforskare kan upptäcka cancer tidigt

Med ett nytt blodbaserat test ska man kunna upptäcka behandlingsbar bukspottkörtelcancer.

Jobb & Karriär
Nytt patent och ny CMO för Cereno scientific

Redo att gå in i fas II-studier.

Nedskärningar på Kontigo

1

”Guldår för cancerområdet”

Vi lever i en gyllene era för möjligheten att behandla cancer. Det säger Susan Galbraith, chef för Astrazenecas onkologi. "Avgörande för att kunna skörda av framgångarna är tidig och exakt diagnos", säger hon till Life Science Sweden.

Jobb & Karriär
Blir medicinsk chef på Ascelia

Jobb & Karriär
Ny vd och miljoner i riskkapital

Klockan som ska rädda liv

En klocka som känner om du ramlar och automatiskt larmar sjukvården. Med Apples nya klocka flyttar trygghetslarmet in på armen hos den teknikmedvetne konsumenten. Dessutom kan användaren läsa av sitt EKG.

Tung värvning till Cellink

Klinik igen för Wntresearch

De tog hem Startup Challenge

Smärtstillande ökar risk för hjärtsjukdom

Mobergs fas 3 fullrekryterad

NIH-pengar till Umeåforskning

Medfield tar steget till Kina

Combigene får första utbetalningen

Biovica stärker ledningen

Bioarctic utökar alzheimersamarbete

EU-miljoner till Umeåbolag

Jobb & Karriär
Blir jurist hos Lif

Xintela knoppar av

Miljonanslag till Follicums peptider

Spago tankar kassan

Patent godkänt i Japan

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.18