23948sdkhjf

Nervceller för mod och risktagande funna

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Varför tar vissa människor utan att tveka risker som andra människor aldrig någonsin skulle göra? I en ny studie har forskare funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.

Människor är väldigt olika när det gäller att prova på farliga eller spännande saker. Till och med syskon kan uppvisa stora skillnader i riskbeteende. De neurala mekanismerna som driver riskbeteende är i stort sett okända. Forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och Brain institute of federal University i Rio Grande do Norte, Brasilien har nu funnit att speciella celler i hippocampus spelar en nyckelroll i riskbeteende och ångest.

I en artikel som publiceras i tidskriften Nature communications visar de att speciella nervceller, som kallas för OLM-celler, skapar en speciell hjärnrytm när djur känner sig trygga i en hotande miljö, som till exempel när en mus gömmer sig från en katt men fortfarande är medveten om kattens närhet.

Studien visar att ångest och riskbeteende kan styras av OLM-celler. Att hitta ett sätt som snabbt och robust modulerar riskbeteende är mycket viktigt för att kunna behandla ångest eftersom minskat riskbeteende är vanligt hos personer med hög ångestnivå.

Ångest är viktigt för överlevnad eftersom det skyddar oss mot skador. Tyvärr kan överdriven ångest allvarligt störa vardagslivet. Antidepressiva läkemedel blir ofta lösningen för att hjälpa patienter att återhämta sig från det dysfunktionella tillståndet. Dessa läkemedel verkar dock i hela hjärnan och inte bara i de områden där de behövs och kan därför ge biverkningar.

Möjligheten att kontrollera ångest genom att påverka en avgränsad hjärnregion och en specifik grupp av nervceller ger förutsättningar för genombrott i behandlingen av ångest och associerade störningar som depression. Ett annat intressant resultat i studien är att OLM-celler också kan kontrolleras av farmakologiska medel. Tidigare har samma grupp av forskare funnit att OLM-celler är mycket känsliga för nikotin.

- Det här skulle kunna förklara varför människor röker när de är oroliga, säger Richardson Leao, forskare vid Brain institute of the federal university of Rio Grande do Norte i Brasilien och Uppsala universitet.

Hippocampus betydelse för känslolivet är mycket mindre studerat än dess välkända roll i minne och inlärning.

- Det är fascinerande hur olika regioner i samma hjärnstruktur kontrollerar olika beteenden och hur de interagerar med varandra. Att identifiera specifika kretsar som ligger till grund för antingen kognitiva eller känslomässiga processer är avgörande för den allmänna förståelsen av hjärnans funktion och för mer specifik läkemedelsutveckling för att behandla störningar, säger Sanja Mikulovic, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Upptäckten av dessa neuroner och deras roll i ångest och riskbeteende är viktigt i det långsiktiga arbetet med psykisk ohälsa och kan möjliggöra utveckling av effektiva ångestdämpande och antidepressiva medel utan vanliga biverkningar, såsom apati.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Upptäckt av pytteliten organism gav pris

Nedräkningen har börjat

Nu serialiseras alla läkemedelsförpackningar. Vad kommer att hända på apoteken efter den 9 februari? Kommer kunderna att kunna få ut sina mediciner?

Forska Sveriges uppmaning till nya regeringen

Stiftelsen uppmanar till dubblerad satsning på medicinsk forskning per vårdkrona och förväntar sig att regeringen går från ord till handling.

Positiva resultat från Isofol

Avföringsrester gissel för antibiotikaresistens

Få vill äta nyttigare trots att vi blir fetare

Nyhetsbrev

Sårläkningsbolaget går mot klinik

Arkiv

Kartläggning delas i öppen databas

Skärpt lag mot organhandel föreslås

Ny teknik för diabetiker

Chans för framtidens forskningsledare

Nu utlyser Stiftelsen för strategisk forskning mångmiljonbelopp till framtidens forskningsledare.

Enkel metod räddar leverceller för forskning

Höglund går till Unilabs

Jobb & Karriär
Sjökvist Saers slutar på APL

En naturlig utveckling då företaget går in i ny fas, uppger styrelsen.

Fästingburna sjukdomen babesios ökar

Fästingburna sjukdomen babesios är långt vanligare än myndigheterna känt till, visar forskning vid Lunds universitet.

Lucka 24 - vem finns här?

Denna profil arbetar hårt för att stärka branschens ställning. Hen ser gärna Sverige som en förebild inom samverkan.

Lucka 23 - detta läste ni mest

Lucka 22 - titta här

Lucka 21 - öppna och se

Under det kommande året önskar denna vd att komma i kontakt med forskare med nya idéer...

Sista nyhetsbrevet

Dagens nyhetsbrev är det sista som skickas ut till prenumeranterna som en följd av att Kemivärlden upphör som egen titel och i stället slås samman med Life Science Sweden.

240 miljoner till Framtidens Forskningsledare

Ny forskarskola stärker samarbetet med företag

Grönare kemi viktig i jätteutlysning

Detta är en jätteviktig satsning som kräver insatser från flera områden och ett mångvetenskapligt angreppssätt. Att skapa en sådan miljö är definitivt en del i utmaningen, säger Charlotta Turner, professor i analytisk kemi, Lunds universitet.

Sobi tar klivet in bland större läkemedelsbolag

Sobi meddelade i mitten av november att man köper rättigheterna till ett läkemedel från Astra- Zeneca med den största marknadsandelen i USA.

Lucka 20 - vem där?

Omega-3 saknar effekt

Lucka 18 - öppna och se

Höjning vid årsskiftet

Lämnar över efter två decennier

Lucka 14 - vem finns här?

Colombia-avtal för plåsterbolag

Vd-byte och besparingar

Ny metod för att studera ALS bättre

Lucka 10 - se vem som döljer sig här

Krönika: Dags för kraftfulla satsningar

Lucka 9 - vem där?

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.21