Dom i patentstriden om CRISPR-Cas9
Det innebär ett nederlag för de båda forskarna Jennifer Doudna, University of California, Berkeley (UC), och Emanuelle Charpentier, Max Planck-Institutet för infektionsbiologi, Berlin, som uppfunnit CRISPR och som stämt Broad Institute för patentintrång. Domen innebär att båda patenten nu gäller.
Tvisten har handlat om rätten att kommersialisera produkter utvecklade genom att använda CRISPR-Cas9 som en metod att göra förändringar i genomet i eukaryota organismer – inklusive djur och växter.
Även om många patent har lämnats in som beskriver olika aspekter av CRISPR-Cas9 anses Broad Institutes och UCs patent som särskilt viktiga eftersom de är själva grundpatenten.
Investerare har följt fallet noga, samtidigt som de har satsat miljoner i företag som ska utveckla läkemedel och grödor med CRiSPR-Cas9.
- Det här har varit en av de mest intensiva bråken mellan två lärosäten om en uppfinning. Normalt skulle det blivit en förlikning mellan parterna innan tvisten nått så långt, kommenterar juristen Jacob Sherkow, New York Law School, på Nature.com.
University of California kan nu överklaga beslutet till USAs högsta domstol men det är oklart om den skulle ta upp målet.
Sedan forskarna lämnade in sina ursprungliga patent har det snabbrörliga CRISPR-området gått vidare och upptäckt nya enzym som kan ersätta Cas9. CRISPR-Cas9-systemet har också modifierats för att kunna ändra genomet på många olika sätt, från att redigera enstaka kvävebaser till att aktivera genuttryck.
Även om CRISPR-Cas9 fortfarande är första valet för både industriforskare och akademiska forskare kan andra system växa i popularitet i framtiden, när man får mer erfarenhet av dem.
I Europa har Dodna och Charpentier haft mer framgång. I mitten av januari upphävde det europeiska patentverket, EPO, ett av Broad Institutes patent, för att det inte uppfyller nyhets- och uppfinningshöjdskravet.
Här handlar det istället om huruvida man överhuvudtaget ska kunna använda CRISPR för att utveckla nya grödor eftersom EU-domstolen, European Court of Justice, nyligen beslutade att tekniken är att likställa med genmodifiering, GMO, och faller under det gamla GMO-direktivet.
Det innebär att det blir mycket dyrt och komplicerat om ens möjligt att få sådana produkter godkända i EU. Forskningen inom området kommer enligt alla berörda att påverkas starkt.
Detta faktum uppmärksammas bland annat av rektorerna för sex svenska universitet i en debattartikel i Dagens Nyheter den 12/9 under rubriken "EU-domslutet om genteknik hotar nödvändig växtforskning". Där kräver de att politikerna agerar utifrån vetenskaplig kunskap.
