23948sdkhjf

Fästingburna sjukdomen babesios ökar

Fästingburna sjukdomen babesios är långt vanligare än myndigheterna känt till, visar forskning vid Lunds universitet.

Babesia är en fästingburen blodparasit som orsakar sjukdomen babesios hos både människor och djur. Genom fästingens saliv tar sig parasiterna in i de röda blodkropparna där de förökar sig.  En frisk person får oftast som mest influensaliknande symptom, men för en person som saknar mjälte eller har ett nedsatt immunförsvar kan sjukdomen orsaka organsvikt och sluta med döden. En ny studie från Lunds universitet visar nu att sjukdomen är långt vanligare än man tidigare trott. 

– Babesia är mycket vanligare än vi tidigare trodde och vi tror att det bör vara flera tusen fall varje år i Sverige som blir smittade. Men eftersom symptomen är så vaga och sjukvårdspersonal inte vet vad de ska titta efter, så är sjukdomen underdiagnostiserad, säger Kristina Persson, forskare och docent i parasitologi vid Lunds universitet, och överläkare vid Labmedicin, Region Skåne.

Behandling är främst antibiotika, men i svårare fall kan blodutbytestransfusion prövas, enligt Folkhälsomyndigheten.

Man har sedan länge känt till babesiaparasiten som är vanligt förekommande bland kor och rådjur i södra och mellersta Sverige. Veterinärer kallar ofta babesios för ”sommarsjuka”.

Hos människan har sjukdomen hittills varit relativt okänd, men nya studier visar att 2,5 procent av Skånes befolkning har antikroppar mot sjukdomen och hos de har haft borrelia är siffran 16 procent. I Polen har man funnit att 27 procent av skogsarbetarna vid något tillfälle har haft infektionen. Hos boskap har sjukdomen under senare år ökat i omfattning och det finns därför även en risk att smittan ökar bland människor.

Symtomen på babesia är allt från inga symtom alls till malaria-liknande feberepisoder. Vanligast är att man får influensaliknande symtom med feber, ont i kroppen och huvudvärk. I sjukdomsbilden ingår även blodfärgad urin som beror på blodkropparnas sönderfall – ofta mer synlig hos djur. Betydligt allvarligare kan förloppet bli om man saknar mjälte eller har ett nedsatt immunförsvar, då man har en helt annan risk att bli allvarligt sjuk och även dö i babesia.

Trots att man är symptomfri, kan enstaka parasiter finnas kvar i blodet långt efter det att primärinfektionen försvunnit. Om personen är blodgivare kan dessa parasiter då överföras i blodtransfusionen och orsaka sjukdom hos mottagaren.

– I USA har man känt till sjukdomen längre med över 2000 fall varje år och flera hundra patienter har smittats via blodtransfusion. I Nordöstra delen av landet screenar man därför varenda blodpåse för babesia. Eftersom det numera är anmälningsplikt för sjukdomen hittar man fler och fler fall varje år och kurvan pekar spikrakt uppåt.

Genom att stryka ut blod på ett glas och titta efter parasiterna i ett mikroskop kan man fastställa babesia, men det här är ingenting som görs rutinmässigt. Kristina Persson efterfrågar en större medvetenhet inom sjukvården:

– Man har inte kunskapen inom sjukvården – och framför allt – det man inte letar efter det hittar man inte heller. Även om det blir för dyrt att screena varenda blodtransfusion, så borde det finnas en mycket större medvetenhet om någon får feber efter en transfusion - på så sätt kan man upptäcka sjukdomen direkt, avslutar Kristina Persson.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Lovande resultat för Klarias cannabisläkemedel

Har genomfört proof of concept-studie.

Tobaksjättens oväntade vision

Hon blir chef för Skånes sjukvård

Follicum tar in 56 miljoner

Nuevolution löser dansk patentstrid

De håller koll efter transplantation

Genom att följa virusinfektion kan sjukhusen förebygga komplikationer.

Nyhetsbrev

Cereno redo för fas II

Arkiv

Antibiotikafri startup får tre miljoner

Krönika: Hur ska staten hjälpa patienterna?

Hur ska staten påverka genom att göra fler utredningar, undrar Hanna Brodda, chefredaktör för Life Science Sweden.

De får 50 miljoner till hjärnforskningen

Milstolpe ger pengaregn över Bioarctic

“Läkemedelskandidaten har potential att bli en behandling som modifierar sjukdomsförloppet i tidig Alzheimers sjukdom.”

Ny strategi att behandla tuberkulos

200 miljoner till kvalitetsregister

Hon blir ny ordförande för Lif

”Vi måste bygga omvärldstryck”

För att få professionen, administrationen och politikerna att göra upp krävs omvärldstryck genom en samlad patientkår. Det menade Anders Lönnberg under första upplagan av mötet Fokus Patient.

Stabilt läge för smittsamma sjukdomar – men gonorré ökar

Samarbete för framtidens läkemedelstillverkning

Lämnar TLV för IVO

Sofia Wallström blir ny generaldirektör för IVO och lämnar därmed TLV.

Exporterar sin affärsutveckling till Ryssland

Svenskar skeptiska till AI i sjukvården

Svenskar anser att den ökade användningen av AI gynnar de allra flesta branscher. Post och logistik hamnar i topp. Sämre är det med sjukvården som hamnar i botten av Tietos undersökning över svenskarnas syn på AI.

Internationell forskning i Umeå mot dödliga virus

Läkemedel mot överaktiv blåsa kopplas till åderförkalkning

Stort varsel på Karolinska

För att få ekonomin i balans varslas nu 550 personer på sjukhuset. "Alla måste hjälpas åt".

Ihop ska de förbättra följsamheten hos patienten

Sandoz och Pilloxa samarbetar för att förbättra följsamheten till medicinering hos transplanterade patienter med hjälp av en smart läkemedelsdosett.

Från börsen till startup

EU-pengar till probiotikabolag

1

Gunther organiserar patienter

Här vill flest jobba

Värvad från restaurangbranschen

Eurocine vaccines ordförande lämnar

Lovande behandling mot fentanylmissbruk

Köper upp AI-teknik för embryon

EMA-godkänt för Wuxi STA i Shanghai

Får utökat tillstånd för stamceller

Är ny vd för APL

Han tar över på Karo

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.151