23948sdkhjf

Läkemedelsutredningen – kanske för framtiden?

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Slå ihop TLV, Läkemedelsverket och det nya läkemedelsrådet till en myndighet. Det var en av synpunkterna när läkemedelsutredningen diskuterades hos SNS. En utredning som vi inte vet hur länge den är relevant.

I januari lämnade särskilde utredaren Toivo Heinsoo över läkemedelsutredningen till regeringen. En 700 sidor tjock lunta som nu ska ut på remiss. Under en eftermiddag arrangerad av SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle, diskuterades svagheter och styrkor med läkemedelsutredningen.

Läkemedelsutredningen drog igång hösten 2016 och handlar alltså om att se över systemet för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Något som inte skett på 20 år. Utredningen som nu lämnats till regeringen är den första genomgripande översynen av finansieringsordningen av förmånsläkemedel som gjort sedan 1998.

– Det har skett väldigt mycket de senaste 20 åren och läkemedelsmarknaden ser inte alls ut nu som den gjorde när man sjösatte det nuvarande systemet för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Vi har fått många bättre men också dyrare behandlingar. Systemet har till vissa delar blivit oförutsägbart bland annat för patienter och företag, säger Joakim Ramsberg, huvudsekreterare Läkemedelsutredningen.

Då, 1998, övergick kostnadsansvaret för slutenvårdsläkemedel från staten till landstingen. Avsikten redan då var att även kostnaderna för läkemedel inom förmånen skulle föras över till landstingen. Detta skedde dock inte utan istället har pengar givits i ett särskilt bidrag till landstingen, ibland efter förhandlingar och överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

En annan stor förändring som skett de senaste åren är att även om det har kommit många nya bättre behandlingar så är osäkerheten om värdet av flera av dessa stor och i vissa fall ökande.

– Det som sker är att man har en privatisering av vinsten samtidigt som man gör risken publik, säger Joakim Ramsberg.

Ett av förslagen i utredningen är att det riktade statsbidrag för läkemedelsförmånerna förs över till det generella statsbidraget, samtidigt som landstingen ska få behålla all återbetalning från avtal med läkemedelsbolag. I dag delar stat och landsting på dessa. Detta, menar utredningen, skapar incitament för landstingen att effektivisera sin läkemedelsanvändning, ha kontroll på sina upphandlingar och söka bästa möjliga prissättning samtidigt som det skapar kostnadskontroll för staten.

– Läkemedelskostnaderna kommer att öka i samhället men det behöver kunna ske på ett kontrollerat sätt och prioriteras mot andra kostnader i sjukvården och samhället så att det inte bara faller ut som en oväntad effekt. Utredningens huvudförslag är att man flyttar över läkemedelsfinansieringen till regionerna så att läkemedel mycket tydligare blir en del av sjukvården. Det kan möjliggöra en mer effektiv användning och ett starkare fokus på att prioritera och kontrollera kostnaderna.

Att göra läkemedel till en tydligare del av sjukvården får bifall av Gerd Lärfars, ordförande i NT-rådet:

– Vi länge pratat om att ansvaret för hälso- och sjukvården ligger på regionerna och att läkemedel är en del i en vårdprocess och det är viktigt att detta prioriteras. Hela tanken med att integrera läkemedel mer med vården, vilket förs fram i slutbetänkandet, tycker jag är väldigt bra.

I slutbetänkandet föreslås även ett särskilt statsbidrag för att stötta användningen inom vissa nya läkemedelsområden.

– Vi tror att det är helt nödvändigt att man lägger till ett särskilt bidrag som fokuserar på upptaget av nya produkter. Om regeringen bestämmer sig för att Sverige ska bli världsledande på till exempel på gen- och cellterapier kan vi inte förvänta oss att små landsting med ansträngd ekonomi ska vara drivande i ett sådant beslut. Då tycker vi att det behövs ett nationellt sätt att stötta regionerna i de här målen, förklarar Joakim Ramsberg.

Intressant förslag tycker Katarina Steen Carlsson, docent och forskare i hälsoekonomi vid Lunds universitet, men inte oproblematiskt.

– Hur länge kommer man att få bidrag för ett nytt läkemedel till regionerna? När är ett läkemedel inte längre nytt så att regionerna behöver ta över hela kostnadsansvaret?

Detta förklarar Joakim Ramsberg med att bidraget måste vara flexibelt och inte ha ett givet slutdatum. Storleken och hur länge det utbetalas ska bero på vilka nya läkemedel som kommer.

– Storleken på bidraget bestäms utifrån vilka nya innovativa produkter som kommer. Är det stiltje i pipeline behövs lägre summa men sitter man i regering under den mandatperiod när det kommer ett vaccin mot alzheimer då behövs betydligt högre bidrag. Och detta ska löpa tills regionerna är färdiga.

Ytterligare förslag i utredningen är att Läkemedelsverket bör involveras betydligt mer i utvärderingen av läkemedel och föreslås därför ta fram kunskapsunderlag om alla nya läkemedel.

– Läkemedelsverket sitter på mycket data och kompetens att kunna värdera de kliniska prövningar som ligger till underlag för ansökningarna till TLV, menar Joakim Ramsberg.

I slutbetänkandet föreslås även att ett nytt läkemedelsråd ersätter dagens NT-råd för att få en bra juridisk tydlighet. Katarina Steen Carlsson slängde in en brandfackla och ifrågasatte om det är nödvändigt med tre åtskilda myndigheter i form av läkemedelsråd, TLV och Läkemedelsverket.

– Är inte det här tre enheter som skulle vara samma myndighet med olika avdelningar så att man kunde prata lite bättre med varandra?

Detta tror inte Joakim Ramsberg är aktuellt idag utan skulle skapa försämringar för patienterna men öppnar upp för att kommande regeringar framöver kan se över detta.

Nu är slutbetänkande ute på remiss och sedan ska det bli verkstad. Det är det första utredningsmaterialet kring systemet för finansiering av läkemedel som regeringen får på sitt bord på 20 år. Fråga är om detta kommer att ha lika lång hållbarhet?

– En viktig utgångspunkt är att det är mycket bättre att ha starka institutioner och bra grundförutsättningar för att kunna hantera kommande utmaningar och problem. Jag tror inte ens att Toivo Heinsoo, hur klok han än är, kan säga exakt hur marknaden ser ut om 10-15 år. Det är bättre att bygga upp institutioner som har muskler och flexibilitet. Vi har ingen aning om hur det ser ut i framtiden. Då kanske vi bara har individualiserade behandlingar och allt det här är irrelevant, avslutar Joakim Ramsberg.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Neurovives studie har börjat

Små containrar levererar vaccin

Ny kunskap om nyfödda. ”Det var helt oväntat”.

Även mycket för tidigt födda barn bär på skydd mot virus i form av antikroppar överförda från mamman visar nya analyser. Resultaten var oväntade och bör förändra vårt sätt att se på infektionskänslighet hos nyfödda, enligt forskarna.

Alligators kandidat visar kraftfull effekt

Testar nytt läkemedel inför transplantation

Akademiska sjukhuset är först i landet med att utvärdera det nya läkemedlet som ska förhindra skador på njurar inför transplantation. Från och med februari i år erbjuds patienter behandlingen inom ramen för en klinisk studie.

Eurocine lägger inte ner

Nyhetsbrev

Cancerrisk kan spåras i blodet i förväg

Arkiv

Byggplanen i Helsingborg havererar

Nätrapportering av biverkningar igång

ISR startar produktion av cancerkandidat

Här är juryn för Stockholms innovationsstipendium 2019

Motivationsbrist behandlas i klinisk studie

“Både jobb och hem är arbete för kvinnor”

Sjukvården behövs i kampen mot psykisk ohälsa, men inga konkreta förslag på hur människor ska få bättre hjälp, när socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) talade hos Forum för Health policy.

1

Premiärbilderna på hälsoklustret i Mölndal

Så här ser de första husen i GoCo ut – Klustersatsningen för hälsa och innovation som blir Astrazenecas nya grannar.

Markör kan förutsäga överlevnad vid barnleukemi

En molekylär epigenetisk markör har betydelse för att redan vid diagnostillfället särskilja patienter med barnleukemi med hög respektive låg risk för återfall. Det visas i ny forskning vid Umeå universitet.

Ny vd till Pharm assist

Framgångsrikt med renoverade lungor

Blir ledamot av kunglig akademi

Nätverksdag: Patienterna måste in tidigt

Infektion under graviditet ökar risken för autism

Risken för autism och depression hos en person ökar om mamman under graviditeten vårdats på sjukhus med en infektion. Det visar en svensk jättestudie på närmare 1,8 miljoner barn.

Ska ha koll på etiken åt Lif

Bantningspillret kan vara livsfarligt

Alligator är i gång

Mäktigast i medtechvärlden 2019

Innovativ medicinteknik gör ingen nytta om den inte används i vården. Politik och organisationer kan göra vettig medicinteknik tillgänglig för alla patienter som behöver - eller inte. Vård bedrivs av patienter själva och av personal, men det är delvis andra som styr folkhälsoarbetet, prevention och den vård som faktiskt når människor. Här är de 100 som har mest makt och ansvar i medtech-världen 2019.

Neurovive tar in 28 miljoner

Alzheimerbolag till Nasdaq

Oasmia rekryterar vice vd

Prisas för avlyssning

Spago föreslår ny ordförande

Biovica flyttar upp

Hon ska styra Atos

Hansa närmare marknad

Kassan snart slut hos robotikbolaget

Ny skelettsjukdom hittad av KI-forskare

Ovanlig konkurs i Finland

Fertilitetsbolaget får ny ordförande

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.269