Det outnyttjade fönstret mot big pharma
För en tid sedan så skrev jag en krönika i den här tidningen om att life science i Sverige behöver en renässans. Passningen till just den historiska epoken handlade om den förlösande kraft som uppkommer då isolerade öar av kunskap kopplas samman. Öar av kunskap om läkemedelsprocessen olika faser till exempel, numera sällan samlade i ett och samma bolag då vår life science-bransch företrädelsevis består av små företag. Var och en av dessa sitter med var sin pusselbit, med alltför liten möjlighet att testa den mot behovsbilden i det riktigt stora pusslet – det vill säga den global marknaden. Vad efterfrågar egentligen big pharma? Vad krävs för att bli ett av de två-tre projekt av tusentals som scoutas varje år och som landar i samarbetsavtal eller licensintäkter?
Vi vet att många pusselbitar som ser lovande ut inte kommer att hitta sin plats i det stora världspusslet på grund av att insight om den globala marknadens efterfrågan ibland saknas.
Vad kan vi göra åt det?
En internationell uppkoppling mot starka life science-noder världen över tidigt i varje life science bolags affärsutveckling är den viktigaste komponenten i lösningen på problemet. En sådan uppkoppling kan skapas på många olika sätt, som jag skrev om sist, så låt oss inte gå in på dem igen. (Life science i Sverige behöver en renässans) Men en möjlig kontaktyta mot internationell big pharma, big biotech och så vidare, har jag förbisett helt. Och jag är nog inte ensam om det. Jag tänker på kontraktsforskningsbolagen, må de sedan vara aktiva i preklinik, klinik eller till och med produktion!
De utgör ett segment av life science i Sverige som växer så det knakar. Varför gör de det? Jo, därför att de redan verkar på den globala marknaden med stor framgång. Många av de kontraktsforskningsbolag i vår medlemsskara som jag pratat med har sina kunder huvudsakligen bland internationella stora och medelstora läkemedels- och biotechbolag. Ta Saromics som exempel, ett kontraktsforskningsbolag inom proteinkristallografi där nästan 100% av kunderna befinner sig utanför Sveriges gränser. De sitter alltså på precis den kunskap om hur pusselbitarna kan filas till för att hitta sin plats i världspusslet som till viss del saknas i det svenska ekosystemet.
Den här kunskapskällan behöver utnyttjas bättre!
Kontaktytan mellan svenska kontraktsforskningsbolag och branschens övriga life science-företag består nog främst av rena säljinsatser från de förstnämnda till de senare. Och inget ont i det. Affärsrelationer är ett strålande sätt att sprida kunskap.
Men här tror jag att en kunskapsöverföring av mer generisk karaktär skulle behöva till. Ekosystemet i dess helhet och beslutsfattare och myndigheter i synnerhet skulle behöva bli varse behovet av att tidigt koppla på erfarenheter som kan hjälpa bolag att lyckas på en global marknad. De behöver också se att vi trots vår branschstruktur, där de stora internationella bolagen med produktion och forskning i Sverige numera är rätt få, faktiskt har denna kunskap på hemmaplan också i en helt annan slags aktör. En aktör som dessutom påfallande ofta är väl uppkopplad och respekterad internationellt.
Samarbete och kunskapsöverföring sägs vara en svensk paradgren. Så låt oss nyttja det vidöppna fönstret mot internationellt starka life science-noder bättre. Med affärsnätverk och samarbetsplattformar för erfarenhetsutbyten business to business kan kunskaperna spridas brett och bidra till den vitalisering av life science i Sverige som är alldeles nödvändig för att vi inte ska slås ut i den globala konkurrensen.
__________________________________________
Exportrådet – tidning och branschorganisation jobbar ihop
Svenska bolag vet från början att de måste erövra världen, svensk life science-industri behöver utländskt kapital och ska Sverige och Norden bli stora i världen - behövs samarbeten.
Exportrådet är branschorganisationen SwedenBio och Life Science Swedens samarbete för utbyte av erfarenhet, kunskap och nätverk. Tillsammans är vi starka.
Välkommen du också!
