23948sdkhjf

Forskning som gav Nobelpris

Världens minsta maskiner, en svensk nobelpristagare och fluorescerande molekyler - det är något av vad Nobelpriset i kemi har handlat om de senaste fem åren. Vi har sammanfattat pristagarna och deras otroliga upptäckter.

Året Nobelvecka är i full gång och under onsdagen riktas vetenskapsintresserade blickar från hela världen mot Kungliga Vetenskapsakademien där det tillkännages vem eller vilka som får årets Nobelpris i kemi. Vi har här sammanfattat de senaste fem årens pristagare och deras upptäckter.

2018 Frances H. Arnold fick halva priset för den riktade evolutionen av enzymer. De enzymer som hon har tagit fram kan användas för att tillverka allt från biobränsle till läkemedel och bidrar till minskad miljöpåverkan vid framställning av kemiska substanser. Den andra halvan av kemipriset delades mellan George P. Smith och Sir Gregory P. Winter. Smith utvecklade en metod som kallas för fagdisplay, där bakteriofager – virus som infekterar bakterier – kan utnyttjas för att ta fram nya proteiner. Winter använde fagdisplay för riktad evolution av antikroppar, med målet att framställa nya läkemedel. Det första, adalimumab, godkändes 2002 och används mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar.

2017 Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson. De prisades för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi – en metod som möjliggör och förenklar avbildningen av biomolekyler. Upptäckten av kryoelektronmikroskopin är avgörande för både den grundläggande förståelsen av livets kemi och läkemedelsutvecklingen.

2016 Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa. Trion fick priset för deras utveckling av molekyler vars rörelser går att kontrollera och kan utföra ett arbete när de får energi. Den prisade tekniken, som kallades världens minsta maskiner, kan i framtiden leda till mikrorobotar för målsökande behandlingar i kroppen, som skulle kunna skjuta in läkemedel direkt in i cellerna.

2015 var senast en svensk fick Nobelpriset då Tomas Lindahl, verksam i Storbritannien, var en av pristagarna. Han delade priset med Paul Modrich och Aziz Sancar för att de på molekylär detaljnivå kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. Deras arbete har gett fundamental kunskap om hur den levande cellen fungerar och ligger också till grund för exempelvis utveckling av nya cancerbehandlingar.

2014 Eric Betzig, Stefan W. Hell och William E. Moerner för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi. Ljusmikroskopi har hämmats av en förmodad begränsning: att det aldrig skulle gå att nå en upplösning bättre än halva ljusets våglängd. Med hjälp av fluorescerande molekyler har pristagarna kringgått denna gräns. Derasarbeten har tagit ljusmikroskopin till nanodimensioner och med hjälp av det som kallas nanoskopi kan forskare synliggöra enskilda molekylers vägar inuti levande celler.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094