Femte förslaget till regeringen från SwedenBio
Skärp målsättningen för deltagandet i EU:s ramprogram – Sveriges deltagande sjunker! Så lyder SwedenBios femte förslag av sju till regeringen inför den kommande forskningspropositionen.
SwedenBIO:s bedömning
Sveriges deltagande i EU:s ramprogram saknar i dag tydlig målsättning och tydliga prioriteringar. Utvärdering av Sveriges deltagande i EU:s ramprogram visar en nedåtgående trend. Det finns en avsaknad av proaktivitet och koordinering.
SwedenBIOs Förslag: Sätt kvantitativt mätbara mål med ett svenskt deltagande, ge Vinnova i uppdrag att stärka och vidareutveckla analys och utvärdering, skapa en tydlig NCP-struktur, ge universiteten uppdrag att öronmärka resurser för att främja deltagande i internationella konsortieansökningar, inrätta en koordinerande funktion för att säkerställa överblick och helhetsgrepp gällande life science/hälsa med uppdrag att arbeta övergripande och proaktivt på ett systematiskt och långsiktigt sätt samt ge fortsatt stöd för deltagande av små företag.
Skälen för SwedenBIOs bedömning och förslag
Antalet ansökningar har gått ned i Horisont 2020 jämfört med tidigare ramprogram (FP7) för Sveriges del medan det ökat i övriga nordiska länder och vissa andra jämförbara länder. Vinnovas senaste årsbok från 20181 visar att i en analys där beviljade medel visas per capita hamnade Sverige på̊ en nionde plats under Horizon 2020:s första period, vid senaste rapporteringstillfället ligger Sverige på en tiondeplacering.
Flera rapporter pekar på konkreta förslag att vända den nedåtgående trenden:
• Vinnovas interna utredning av NCP strukturen ”översyn NCP strukturen i Sverige” från 2019
• Lärdomar från internationaliserings- och påverkansarbete inom hälsa, från 2019
• Faugerts rapport om ”Svenskt deltagande i Horisont 2020” från 2018: http://www.technopolis-group.com/wp-content/uploads/2018/03/Faugert-Nyhetsbrev-nr-5-180313_5.pdf
Bland dessa förslag vill vi särskilt lyfta följande:
1. Arbeta fram en tydlig målsättning (kvantitativt mätbar) med Sveriges deltagande i EU:s ramprogram och gärna även liknade forsknings- och utvecklingsprogram (Ex. Eureka), samt tydligare prioriteringar av vilka delar som är särskilt angelägna med utgångspunkt i svensk forskning och industri kopplat till behov och styrkeområden.
2. Prioritera utvärdering och analys för att säkerställa rätt riktning. Enligt regeringens instruktion (SFS 2018:216, 3 §) har Vinnova i uppdrag att ”främja, redovisa och analysera det svenska deltagandet i programmet”. Ge Vinnova ett utökat uppdrag som omfattar att arbeta mer proaktivt för att främja deltagande, vidareutveckla analys och redovisa insatser och deltagande regelbundet för att säkerställa att nationella resultatmål uppnås, samt kommunicera resultat och effekt, både på nationell nivå och branschnivå.
3. Skapa en starkare och tydligare NCP struktur. Ge ökade resurser till VINNOVA, VR och övriga myndigheter och ett tillsätt ett operativt råd med alla relevanta myndigheter under VINNOVAs ledning med uppgift att säkra samverkan mellan de ingående myndigheterna, ökad proaktivitet och uppfyllelse av nationella mål. NCP strukturen behöver också arbeta mer integrerat med intermediärer och bidragsmottagare för att proaktivt öka deltagandet och få ett bättre utfall.
4. Uppmuntra och belöna deltagande och koordinator-roll. Ge universiteten verktyg och uppdrag att öronmärka resurser för att främja deltagande i internationella konsortieansökningar, exempelvis i form av administrativt stöd och meriteringsvärde. Ytterligare möjligheter att överväga är en ”gräddfil” till kompletterande/fortsatt finansiering vi nationella medel. Erbjud stödfinansiering för SME deltagande, exempel på stöd: EU-kort (via VGR), resebidrag (Vinnova).
5. Synka aktiviteter och lyft Hälsa både nationellt och internationellt som svenskt styrkeområde. Hälsa är ett svenskt styrkeområde men finansieringsmöjligheter går förlorade då hälsapaletten är bred och svårnavigerad. För att stärka och bredda deltagandet i ramprogrammet, ge Vinnova uppdrag att tillsätta en koordinerande funktion som täcker in hela paletten av ”Health research and innovation funding”, ex. SC1, IMI, Eureka, ALL, EIT Health. (http://ec.europa.eu/research/images/infographics/health/ h2020_health_funding_2017-w920.jpg) I rollen bör det vara uttalat att arbeta proaktivt samt kommunicera en mer strukturerad och sammanhållen bild av de möjligheter som finns inom life science/hälsa och hur Sverige presterar.
Exempel på aktiviteter för den koordinerande funktionen:
• Kartläggning av hur Sverige presterar inom hela området ”Health research and innovation funding”. Arbetet bör innefatta jämförelser med jämförbara framgångsrika länder och även inkludera en sammanställning av starka forskningsgrupper och personer som söker och får finansiering och även de som har uppdrag i vetenskapliga kommittéer och högnivågrupper och liknande för att få en heltäckande bild av nuläget.
• Formulera en strategi och handlings- och kommunikationsplan, för att säkerställa fortsatt deltagande och som även omfattar plan för uppföljning av resultat och information till beslutsfattare, intermediärer, bidragsmottagare och sektorn/branschen.
• Kontinuerligt arbeta med att identifiera och uppmuntra kandidater till granskningsuppdrag, vetenskapliga kommittéer och högnivågrupper och arrangera kampanjer för att locka till deltagande. Visa på värdet av deltagande och uppmuntra genom att synliggöra och lyfta fram goda exempel. Se till att det är meriterande att ta på sig uppdrag.
• Arbeta för ökat svenskt deltagande på av kommissionen arrangerade konferenser och matchmaking event, ex ” Horizon 2020 Health Partnering Day”, t.ex. med resebidrag.
6. Fortsatt stöd för deltagande av små företag: Det finns ett särskilt behov för stöd för små företags deltagande. Detta kan mötas genom fortsatt stöd till EU SME Support (finansierat av Vinnova och Tillväxtverket) som fungerar som ett ”grants office” för SMEer och som enligt myndigheterna arbetar nära NCP:er som deras ”förlänga armar”. EU SME support bör också tydligt utgöra en del av samordningsinsatsen som föreslås i rapporten: ”Översynen av NCP strukturen i Sverige” även om inte supporten är en formell del av NCP strukturen.
Varför?
En framgångsrik svensk life science-sektor är beroende av gränsöverskridande och internationell samverkan. Utöver satsningar på en sammanhängande värdekedja från forskning till innovation behöves ett tydligt stöd för internationaliseringsaktiviteter.
Arbetet med nästa ramprogram är påbörjat och nu gäller det att dra lärdom av vad som fungerat i nuvarande program och justera de delar som har en utvecklingspotential för att vara rustad inför Horizon Europe.
Här kommentarera Sara Gunnerås förslaget. Hon är director business and finance på SwedenBio.
