Cellterapier, nanomunkar och AI
Igår gick det internationella partneringmötet Bioscience av stapeln, med cirka 300 deltagare på Aula Medica vid Karolinska Institutet.
Dagen inleddes av Johan Hyllner, Senior Director Cell and Gene Therapy vid Astrazeneca. Han gav en överblick över olika typer av gen- och cellterapier – vilka som finns, utvecklingshistoriken, utmaningar med dessa behandlingar – samt vilka tillstånd de kan användas till.
– Cellterapi är inte ett så nytt fält som man kan tro. Den första blodtransfusionen med mänskligt blod utfördes för 200 år sedan. Det var en första cellterapin, sade han.
Han berättade vidare om hur de vid Astrazeneca arbetar med att utveckla en cellterapimetod för att behandla hjärtinfarkt.
Läs en intervju från gårdagen med Johan Hyllner här: "Sverige klarar inte tillverkningen - måste ta hjälp utomlands"
Näst på tur var Anna Ridderstad Wollberg från forskningsinstitutet Rise, som berättade hur forskningsinstitutet kan hjälpa till i läkemedelsutvecklingens olika faser. Hon följdes av Lena Morgan som berättade om arbetet vid Svenska institutet för standarder, SIS.
Sean Devenish, forskningschef på Fluidic Analytics, var på plats och talade om företagets teknik för att analysera interaktionen mellan proteiner.
Alexey Chernobrovkin från Pelago Bioscience, berättade om cellular thermal shift assay, Cetsa, som en metod för att kontrollera target engagement – att en substans binder till sitt mål. Han berättade bland annat om ett projekt där Cetsa använts för att identifiera nya biomarkörer.
Den 2 oktober invigde Waters sitt open access-labb för LC/MS-kromatografi i House of Innovations (före detta Farmakologen) på Karolinska Institutets Solna-campus. Per Ragneborn var på plats och berättade om labbet.
Kaniner, munkar och och vinkande gubbar – dessa former och många fler har Björn Högberg och hans kollegor vid Karolinska Institutet lyckats bygga i nanoskala med hjälp av sin 3D-printingteknik för DNA-origami. Förutom att bygga roliga former i miniformat kan denna metod även användas för att studera hur avståndet mellan olika molekyler påverkar deras effekt.
– I DNA-origami vet vi exakt var varje oligonukleotid sitter. Om vi laddar dem med olika andra molekyler – exempelvis antikroppar eller fluoroforer – kan vi se hur avståndet mellan dem påverkar deras effekt, berättade han.
Han följdes av Anders Broo från Astrazeneca, som berättade om företagets användning av artificiell intelligens, AI, och maskininlärning för att effektivisera utvecklingen av läkemedel.
– Jag har en vision om att när vi identifierat en aktiv substans så ska vi direkt kunna veta hur stabil den är, hur den kan formuleras, med mera.
– Vi bygger nu upp vår kompetens inom AI och maskininlärning. Anledningen är att vi vill snabba på utvecklingen av läkemedel och minimera risken att misslyckas med våra projekt.
Sara Mangsbo, professor vid Uppsala universitet gav en introduktion om immunonkologi och fortsatte sedan med att berätta om företaget Ultimovacs och utvecklingen av cancervaccinkandidaten UV1.
Näst på tur var Marie Gårdmark från Regsmart som berättade om framtidens utmaningar för regulatorer. Hon nämnde bland annat nya läkemedel inom onkologi som istället för att få godkänt för behandling av en viss typ av cancer, exempelvis bröstcancer, nu kan få godkänt för behandling av cancerformer med en viss typ av genetisk profil. Hon talade även om trenden med skräddarsydda behandlingar, precision medicine, som medför nya regulatoriska krav.
– Digital therapeutics, där en mjukvara administrerar läkemedel eller utvärderar resultatet av behandlingen – eller gör en kombination av detta – är en annan utmaning, fortsatte hon.
Rasmus Brøndum, vd Leymus Genomics, talade om genomsekvensering och om hur DNA kan användas som ett sätt för att lagra data. Han nämnde vidare att den mängd DNA som skulle krävas för att lagra all världens data skulle väga ett kilo.
Dagen avslutades av Ross Kettleborough, Technical Director på Twist Bioscience. Han berättade om företagets silikonplattform för att tillverka syntetiskt DNA, samt om vad detta skulle kunna användas till. Även han talade om datalagring, och poängterade att dagens lösningar har många problem. Bland annat kräver de mycket energi och tar upp stor plats. Dessutom blir olika system för datalagring snabbt utdaterade, menade han. Twist hoppas att DNA ska användas för att lagra data i framtiden.
– DNA är naturens val. Det klarar sig för alltid och så länge vi är en teknologisk ras så kommer vi att kunna läsa av datan, sade han.
Dagens moderator var Sara Lidé från Medicon Valley Alliance.
