23948sdkhjf

Så tror de vården ser ut 2030

”Vi måste ta efter länder som Holland och Schweiz och börja hantera vårdinformationen på ett rationellt sätt.” Det menar professor Martin Ingvar. Skräddarsydda behandling som utgår från livsstil och tarmflora var en annan framtidsspaning när MSD bjöd in till framtidsorienterad diskussionslunch.

Hur kommer vårdkunderna söka innovativ vård 2030? Det var den övergripande frågeställningen när läkemedelsbolaget MSD bjöd in till Brown Bag Lunch Talks. I panelen satt representanter från de främsta digitala vårdcentralerna och politiken. Publiken bestod som vanligt av ett brett spektrum från life science Sverige.

Dagens huvudspaning stod Stockholms finansborgarråd Irene Svenonius (M) för.

– Jag har blivit ombedd att prata om framtiden, hur jag tror att vården kommer att se ut 2030. Att sia om framtiden måste vara det farligaste man kan ägna sig åt. Det kommer garanterat inte bli som jag påstår att det kommer att bli med tanke på alla nya innovationer vi kan räkna med framöver. Men utifrån vad vi vet idag så kommer kompetensen bland patienterna att öka och i den globaliserade världen vi lever i så kommer man vid sjukdom att söka vård där kunskapen är högst och vården bäst utförd. En annan trend är att är att befolkningen blir allt äldre, allt fler ska försörjas av allt färre. Hälften av dom som föds i dag kommer att bli över 100 år. Hur ska vi få ihop det? Det krävs en genomgripande transformation av vården.

Läs också: Lif rekryterar Årets läkemedelsprofil

Patienternas behov och otålighet kommer att driva utvecklingen framåt, särskilt i storstäder som Stockholm där man har svårt att acceptera vårdcentralernas gammalmodiga öppettider från 8-17.00. Istället kommer man att kräva alternativa digitala vårdlösningar som är mer flexibla och anpassade efter konsumentens behov.

Vårdflödena kommer bli mer effektiva genom till exempel AI-diagnoser och röntgenbilder som tolkas utomlands för att utnyttja tidsskillnaden.

2030 är det helt ute att sitta i väntrum på ett sjukhus, en miljö där många patienter ofta blir sjukare av komma till. Hela vårdkonsumtions mönstret håller på att ändras och det kommer bli mer digitalt än vad vi kan förstå idag. Patienter som inte absolut måste besöka sjukvården kommer att få vård på distans.

En sak som bromsar upp idag är att vårdcentralerna endast får betalt om man träffar patienten fysiskt inte om man klarar av behandlingen digitalt. Det är fel och hämmar utvecklingen och här måste vi som beställare bryta mönstret, konstaterade Irene Svenonius.

Lisa Norén, läkare och Medical innovation manager på Capio framförde en framtidsreflektion som handlade om att den individualiserade vården är framtiden.

– I framtiden kommer man inte söka vård, utan den data som jag som individ har genererat kommer utgöra grunden för skräddarsydda behandlingar som utgår från min livsstil och tarmflora. Vi kommer att få se ”husgenetiker” vilket inte behöver vara en person, utan kan vara en maskin. Säkert bättre än en trött landstingsdoktor menade, hon.

Daniel Persson, medgrundare av företaget "Min Doktor” som är en vårdcentral i mobilen, där man träffar sin doktor online, menade att det är en kulturell förändringsresa som måste ske inom vårdens personal och även bland patienter så att vi tillsammans kan erbjuda en vård som är mer tillgänglig och effektiv?

– De digitala läkarbesöken behöver bli fler om vi ska kunna öka tillgängligheten, korta vårdköerna och se till att skattebetalarnas resurserna användas effektivt, menade Daniel Persson.

Livia Holm, som är Utvecklingschef på nätläkare företaget Kry, lyfte fram patienternas nya förväntningar på vården.

– Patienternas krav kommer bara öka för att få bästa tänkbara vård oavsett var den finns och vilken aktör som erbjuder den. Man kommer vilja vara med och påverka i en helt annan utsträckning.

En fråga som dök upp handlade om nya vårdaktörerna och om de 21 statliga vårdregionerna kommer ha några kunder kvar om 10 år?

– Hur vårdlandskapet ser ut beror på hur det offentliga reagerar nu. Vi befinner oss i ett vägskäl med två läger. Det ena lägret menar att vi kan inte göra vården mycket mer effektivt än vad det den redan är. Det andra lägret fångar upp och tar tillvara på innovationer. Antingen tar den privata vården över eller så lever den offentliga vården vidare om den lyckas anpassa sig till vårdkonsumenternas krav och förväntningar, svarade Livia Holm.

– För framtiden gäller även att forskningen och vården måste gå hand i hand, att forskningen måste in där patienterna befinner sig. Det behövs även fler privata aktör och mer konkurrens mellan vårdgivarna om patienterna för att nödvändig utveckling ska ske, menade Irene Svenonius (M).

En återkommande gäst i publiken är namnkunniga professor Martin Ingvar från Karolinska Institutet. När han fick mikrofonen så passade han på att lyfta frågan om våra ålderdomliga vårdinformationssystem.

– Om Sverige ska kunna nå sina ambitiösa framtidsmål och effektivisera vården och öka kvaliteten genom ökad digitalisering så måste vi ta efter länder som Holland och Schweiz och börja hantera vårdinformationen på ett rationellt sätt. Det skulle innebära en bättre service med ett ökat fokus på patienten och dessutom skapa en mer attraktiv arbetsplats som är enklare att följa upp och utvärdera, menade Martin Ingvar.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Redaktionen rekommenderar

Sänd till en kollega

0.093