"Det handlar ju om liv, även efter corona"
Sällan har vikten av bra diagnostik varit så uppenbar som nu, under den pågående coronapandemin. När hela Sars-Cov-2-genomet publicerades av kinesiska forskare den 10 januari så att det blev tillgängligt för alla gick även startskottet för lanseringen av diagnostiska metoder för viruset världen över.
Utvecklingen av nya tester går snabbare än någonsin och diagnostik har släppts av såväl akademiska grupper som företag. Nu kommer mer effektiva metoder i ett snabbt tempo. Bland de företag som har lanserat covid-19-diagnostik finns bland andra Roche Diagnostics och svenska Tataa Biocenter. Ett annat är Cepheid vars point-of-care-test Xpert Xpress Sars-CoV-2, som ska kunna ge provsvar inom några timmar, nyligen fick ett accelererat godkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
Det har aldrig talats så mycket om diagnostik som nu.
"Testa alla!"
"Andra länder testar många fler, hur kan Sverige vara så slapphänta?"
"Nej, vi ska lyssna på våra expertmyndigheter. Stanna hemma bara!"
"Sjukvården har inte resurser för att testa alla"
Åsikterna är många, människor är oroliga och alla undrar när utbrottet ska ta slut – något som rimligtvis blir svårare att sia om nu när vi faktiskt inte vet hur många som är smittade. Många tappra experter har försökt – och kommit fram till vitt skilda slutsatser. Vi får helt enkelt göra vårt bästa, vänta och se.
Samtidigt finns det väldigt många positiva initiativ som rapporteras om via nyhetssidor och sociala medier. Jag talar exempelvis om företag som Sedana Medical och Bactiguard som tidigt donerade medicintekniska produkter till Kina, företag utanför life science-branschen, som Scania, som donerar munskydd för målning till vården, personer med 3D-skrivare som skriver ut visir för användning i vården av covid-19-patienter och forskare som tillverkar hundratals liter handsprit på sina labb.
Många fler exempel finns och inte minst tänker jag på myndigheterna som kämpar för att sprida så tydlig och korrekt information som möjligt samtidigt som de jobbar hårt för att snabba på utvecklingen av behandlingar, vacciner och diagnostik för det nya coronaviruset samt lättar på restriktionerna för att materiel snabbare ska nå fram till sjukvården. Samtidigt är det minst lika viktigt att den snabba utvecklingen av nya instrument för sjukvården håller en god kvalitet. Självtester för covid-19 har poppat upp lite här och där och senast förra veckan meddelade Läkemedelsverket att två av dessa tester har förbjudits, då de inte uppfyllde kraven i det rådande medicintekniska regelverket.
Jag hoppas att vi alla kommer att lära oss mycket av denna pandemi, så att politiker, sjukvård, företag och privatpersoner har en bättre beredskap nästa gång en pandemi kommer – för det kommer fler, det är ett som är säkert.
Under förra årets Lab & Diagnostics of the Future-möte talade Giulia Gaudenzi, forskare vid Karolinska Institutet, om den bristande budgeten för utveckling av ny diagnostik.
– Det finns mycket bra diagnostik men gapet mellan innovation och tillgång är jättestort. Så även om tekniken finns betyder inte det att vi lyckas rädda liv, konstaterade hon.
Läkemedel och diagnostik går hand i hand – för att kunna ge rätt behandling måste man ju veta vad man behandlar – och jag hoppas att det ökade intresset för diagnostik kommer att hålla i sig. Det handlar ju om liv, även efter corona.
