Regeringen har under våren 2025 presenterat en rad satsningar för att stärka Sveriges position som ledande nation för kliniska prövningar. I budgetpropositionen avsätts nu 60 miljoner kronor årligen för att bygga upp en ny nationell struktur och partnerskap för kliniska prövningar, med målet att vända den nedåtgående trenden och åter göra Sverige till ett förstahandsval för både akademiska och företagsinitierade studier. Denna offensiva satsning har redan börjat påverka utvecklingen av forskningsmiljöer, laboratorier och den fysiska infrastrukturen i svenska life science-kluster.

Från ambition till handling – varför infrastrukturen är avgörande

Kliniska prövningar är själva hjärtat i medicinsk utveckling. De ger patienter tidig tillgång till nya behandlingar, stärker svensk hälso- och sjukvård och bidrar till att locka investeringar och kompetens till landet. Men för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt krävs mer än bara finansiering – det handlar om att skapa attraktiva, effektiva och högkvalitativa forskningsmiljöer där både företag och akademi vill bedriva sina studier.

Regeringens satsning innebär därför inte bara mer pengar till själva studierna, utan också ett tydligt fokus på att bygga upp och underhålla den infrastruktur som krävs för att genomföra kliniska prövningar på högsta nivå. Det handlar om allt från avancerade laboratorier och biobanker till moderna patientnära forskningsmiljöer och digitala system för datainsamling och uppföljning.

Regionala noder får nya resurser

En viktig del av den nationella strategin är att stärka de regionala noderna för kliniska studier, som finns i samtliga sjukvårdsregioner. Vetenskapsrådet har under 2024–2026 fördelat särskilda drift- och samverkansbidrag för att säkerställa att infrastrukturen håller hög kvalitet och är anpassad efter både regionala och nationella behov. Detta innebär att fler forskningsmiljöer nu får resurser att investera i ny teknik, förbättrad logistik och bättre stöd för rekrytering av patienter.

Det långsiktiga målet är att skapa en robust och jämlik infrastruktur över hela landet, där såväl stora universitetssjukhus som mindre forskningsenheter kan delta i kliniska prövningar på lika villkor. Denna satsning förväntas också bidra till att minska de regionala skillnaderna i tillgång till nya behandlingar och forskningsmöjligheter.

Arbetsmiljö i fokus – från teknik till trivsel

Med ökade resurser och fler prövningar växer också behovet av att skapa attraktiva arbetsmiljöer för forskare, kliniker och övrig personal. Moderna laboratorier och forskningslokaler måste idag uppfylla höga krav på säkerhet, ergonomi och flexibilitet. Det handlar inte bara om avancerad utrustning, utan också om ljus, ljud, luftkvalitet och möjligheter till avskildhet och samarbete.

Detaljer i byggnaders utformning spelar en större roll än man kanske tror. Exempelvis har flera forskningsfastigheter i Stockholm och Uppsala nyligen investerat i smarta klimatsystem, akustiklösningar och flexibla arbetsytor för att möta de höga krav som ställs på dagens laboratoriemiljöer. Även till synes små åtgärder, som installation av markiser Stockholm för att reglera ljusinsläpp och temperatur, kan bidra till bättre arbetsmiljö och ökad trivsel – faktorer som i förlängningen påverkar både produktivitet och rekryteringskraft.

Digitalisering och samverkan – nya krav på infrastrukturen

En annan tydlig trend är den ökade digitaliseringen av kliniska prövningar. Dagens studier kräver ofta avancerade IT-system för datainsamling, analys och uppföljning, och infrastrukturen måste anpassas för att möjliggöra sömlös samverkan mellan olika aktörer. Regeringens satsning innebär också investeringar i digitala plattformar och nationella register, vilket stärker Sveriges konkurrenskraft och underlättar för både nationella och internationella samarbeten.

Utvecklingen mot mer decentraliserade och patientnära studier ställer också nya krav på forskningsmiljöerna. Fler prövningar genomförs nu utanför de stora universitetssjukhusen, till exempel i primärvården eller i hemmet, vilket kräver flexibla och mobila lösningar för provtagning, datainsamling och uppföljning.

Hållbarhet och framtidssäkring

Hållbarhet har blivit en självklar del av planeringen för nya forskningsmiljöer. Byggnader och laboratorier som används för kliniska prövningar ska inte bara vara funktionella och attraktiva, utan också energieffektiva och miljövänliga. Miljöcertifieringar som BREEAM och LEED blir allt vanligare, och beställare ställer höga krav på materialval, energianvändning och inomhusklimat.

Satsningen på kliniska prövningar innebär därför också ett lyft för den fysiska miljön i svenska life science-kluster. Nya och ombyggda forskningsfastigheter utrustas med modern ventilation, energieffektiva lösningar och flexibla arbetsytor som kan anpassas efter olika forskningsprojekt. Det gör det enklare att attrahera både internationella samarbetspartners och nyckelkompetens till Sverige.