Trots att kronisk venös insufficiens (CVI) drabbar uppemot hälften av alla vuxna, saknas strukturerad uppföljning och tydliga riktlinjer i svensk primärvård. Konsekvensen blir att patienter i tidiga stadier inte fångas upp – förrän tillståndet blivit avancerat.
En av de vanligaste kärlsjukdomarna – men sällan prioriterad
Kronisk venös insufficiens är inte en ovanlig diagnos. Internationella studier uppskattar att upp till 50 procent av befolkningen utvecklar någon form av venös dysfunktion under livet, varav åderbråck är det vanligaste symptomet. Trots det betraktas åderbråck ofta som ett kosmetiskt problem snarare än en medicinskt behandlingsbar kärlsjukdom.
Vi går igenom mekanismerna bakom åderbråck i vår artikel om åderbråckens orsaker.
Svensk vård tenderar att fokusera på de allvarliga komplikationerna – såsom bensår och djup ventrombos – medan lindrigare symtom som svullnad, tyngdkänsla och nattliga kramper ofta förbises i primärvårdens belastade vardag. Det kan vara problematiskt, särskilt med tanke på att CEAP-klassificeringen möjliggör tidig diagnostik och intervention.
Venös insufficiens är mer än synliga kärl
I takt med att kunskapen ökar om venös patofysiologi, blir det tydligt att kliniska fynd ofta saknas i tidiga stadier. Många patienter upplever symtom långt innan synliga åderbråck eller ådernät uppträder.
CEAP-systemet, som används internationellt för att gradera venös sjukdom från C0 till C6, är fortfarande underanvänt i svensk primärvård. Detta trots att tidig klassificering och behandling i CEAP C2–C3 kan förebygga övergång till avancerad sjukdom.
I mer avancerade stadier ser vi ökad risk för hyperpigmentering, eksem, lipodermatoskleros och i värsta fall djup ventrombos.
Systembrist: när riktlinjer saknas, faller patienterna mellan stolarna
Det finns i nuläget inga nationella vårdprogram för CVI eller varicer i Sverige, och Socialstyrelsens riktlinjer för venös sjukdom är begränsade. Remisspraxis varierar mellan regioner, vilket leder till ojämlik vård.
Enligt erfarenheter från kliniker med specialistkompetens i venös sjukdom får många patienter avslag på sina remisser – även när CEAP C2 är uppfyllt och patientens livskvalitet är tydligt nedsatt.
Ett exempel på bristande samverkan är när patienter med återkommande hudbesvär, klåda eller bensvullnad får behandling för atopiskt eksem eller lymfödem utan att man undersöker det venösa systemet.
Möjliga vägar framåt: Tydligare triagering och ökad kunskap
För att förbättra handläggningen av venös sjukdom föreslås:
- Införande av nationella riktlinjer för CEAP-baserad diagnostik och remisshantering
- Utbildningsinsatser riktade mot primärvårdsläkare
- Stärkt samarbete med kärlkirurger och specialiserade venkliniker
- Utvärdering av digitala triageverktyg för symtomklassificering
En nationell struktur för tidig upptäckt och behandling skulle både minska risken för komplikationer och avlasta den offentliga vården.
Klinikerna som fångar upp det vården missar
Hos Åderbråcksklinikerna möter man dagligen patienter som levt i flera år med besvär utan korrekt diagnos eller uppföljning. Kliniken tar emot både privatbetalande patienter och patienter via sjukförsäkring, med fokus på CEAP-baserad utredning och minimalt invasiv behandling.
Med fler än 10 000 genomförda ingrepp är kliniken en av Sveriges mest erfarna aktörer inom modern behandling av venös insufficiens. Deras verksamhet visar att tidig behandling inte bara förbättrar livskvaliteten – den minskar även risken för framtida komplikationer och samhällskostnader.
BREAKING