Av 16 436 svenskar som hämtade ut GLP-1-läkemedel mot obesitas mellan 2018 och 2022 hade majoriteten hög inkomst och lång utbildning. Det visar en studie från Karolinska Institutet som avslöjar ett tydligt socioekonomiskt mönster i vilka som får tillgång till de nya läkemedlen för viktnedgång.

Studie från Karolinska visar tydligt socioekonomiskt mönster

Forskarna Laura Pazzagli och Ylva Trolle Lagerros vid Karolinska Institutet analyserade samtliga svenska patienter utan diabetes som hämtade ut minst ett recept på GLP-1-läkemedel under perioden 2018 till 2022. Studien publicerades i november 2024 i tidskriften Obesity Facts och finansierades av FORTE.

Bland de 16 436 patienterna var 70,1 procent kvinnor och 29,9 procent män. Trots att kvinnor utgjorde en klar majoritet stack männen ut på flera punkter.

Män fick oftare off-label-förskrivning

Hela 69 procent av männen fick sina läkemedel off-label, alltså diabetesmediciner förskrivna specifikt för viktnedgång. Motsvarande siffra för kvinnor var 51 procent. 

Männen hade också betydligt högre genomsnittlig årsinkomst, 400 490 kronor jämfört med 289 140 kronor för kvinnorna.

Hög utbildning och inkomst över rikssnittet

Den genomsnittliga hushållsinkomsten bland GLP-1-användarna låg på 577 840 kronor, över riksgenomsnittet på 553 360 kronor. Hela 82,8 procent hade utbildning längre än nio år. 

Mönstret bekräftar tidigare forskning som visar att hög inkomst och lång utbildning har stor påverkan på möjligheten att få nya läkemedel tidigt.

Fyra gånger så stor skillnad mellan länen

Skillnaderna stannar inte vid socioekonomiska faktorer. Studien avslöjar en fyrdubblad variation i förskrivning av GLP-1-läkemedel mellan Sveriges olika län.

Stockholm och Skåne i topp

Stockholm och Skåne hade högst förskrivning med 0,85 recept per 1 000 invånare. I andra änden av skalan låg Östergötland på 0,21 och Kalmar och Västerbotten på 0,25 per 1 000 invånare.

Läkartäthet förklarar inte skillnaderna

Västerbotten har Sveriges högsta läkartäthet men alltså en av de lägsta förskrivningsnivåerna. Länet hade dessutom en högre andel invånare med obesitas, 16,7 procent jämfört med Stockholms 12,7 procent. 

Skillnaderna beror enligt forskarna på olika klinisk praxis och tolkning av riktlinjer, inte på tillgång till vård eller sjukdomsbörda.

För patienter utanför storstadsregionerna kan digital vård vara ett sätt att överbrygga dessa klyftor. Digitala vårdgivare som erbjuder professionell hjälp med viktnedgång gör det möjligt att genomgå läkarbedömning, provtagning och uppföljning oavsett var i landet man bor.

Miljardförsäljning driver politisk kartläggning

Försäljningen av obesitas-läkemedel i Sverige uppgick till 2,3 miljarder kronor under 2025, en nära tredubbling jämfört med året innan. Behandlingen kostar patienten mellan 30 - 40 000 kr per år, och är i regel inte subventionerad.

Socialstyrelsen får regeringsuppdrag

Den 25 januari 2026 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga användningen av obesitas-läkemedel. En första delrapport ska lämnas senast den 30 maj 2026. 

Kartläggningen ska bland annat belysa regionala skillnader i förskrivning, andelen förskrivningar “off-label” och hur offentlig finansiering ser ut.

Samhällskostnaden för obesitas

Behovet av kartläggning är stort. Omkring 1,35 miljoner svenskar i åldern 16 till 84 år beräknas ha obesitas. Sjukdomen kostar samhället uppskattningsvis 125 miljarder kronor årligen i vård, sjukskrivningar och förtidspensioneringar. 

Användningen av GLP-1-läkemedel ökade med 110 procent i dygnsdoser under 2024 jämfört med året innan.

WHO varnar för växande hälsoklyftor

I december 2025 publicerade Världshälsoorganisationen sin första riktlinje om GLP-1-behandling mot obesitas. Budskapet var tydligt, utan rättvisare tillgång riskerar de nya läkemedlen att förvärra de hälsoklyftor som redan finns.

Färre än tio procent får tillgång

Enligt WHO kommer färre än tio procent av dem som kan ha nytta av behandlingen att få tillgång till den år 2030, även med ökad produktion. Globalt kopplas 3,7 miljoner dödsfall årligen till obesitas. 

WHO betonar att läkemedelsbehandling bör kombineras med stöd för hälsosammare matvanor och ökad fysisk aktivitet, och planerar att under 2026 ta fram riktlinjer för hur behandlingen ska prioriteras.

Digital vård kan minska geografiska klyftor

Den svenska marknaden för digital obesitasbehandling växer snabbt. Privata digitala vårdgivare belastar inte den offentliga vården eftersom patienterna själva står för kostnaden.

Digital vård ger patienter i hela landet tillgång till specialiserade team med läkare, sjuksköterskor och dietister. Det är särskilt relevant mot bakgrund av studiens fynd om att förskrivningsmönster varierar kraftigt beroende på var i landet man bor.

Socialstyrelsens kommande rapport förväntas visa hur obesitasvården kan bli mer jämlik. Tills vidare visar forskningen tydliga socioekonomiska och geografiska klyftor i vem som får tillgång till behandling.