Fritextsökning
Artiklar per år
Innehållstyper
-
Använder Crispr på mänskliga embryon
I en ny studie användes genmodifieringstekniken för att för första gången ändra genetiken hos humana embryon – men resultaten var en besvikelse.
-
Tre nya till styrelsen
Den kinesiske tungviktaren Tse Ping är en av tre personer som föreslås till Karolinska Developments styrelse.
-
Teva i miljardaffär
Köper amerikanska Auspex för nära 26 miljarder kronor, och letar efter nya förvärv.
-
Immunicum levererar till USA
Förser amerikansk institution med adenovirusvektor för Crispr/Cas9-tekniken.
-
Han tar över på Scilifelab
Olli Kallioniemi tar över direktörsrollen efter Mathias Uhlén.
-
Apple satsar på life science
Lanserar plattform för utveckling av appar som kan hjälpa forskare att samla in data och rekrytera patienter till kliniska studier.
-
Ingen vill missa Crispr-trenden
Sedan de första artiklarna publicerades om genmodifieringstekniken Crispr/Cas9 har metodens genomslag varit stort. Astrazeneca och Novartis är två av de företag som hakat på trenden – och fler är på väg.
-
Lovande för simeprevir
Medivir visar upp resultat från kliniska studier med sin hepatit C-behandling i olika kombinationer.
-
Mobiltelefonbaserat test för hiv
Den mikrofluidiska mobildongeln från Columbia University möjliggör en diagnos av hiv och syfilis på under 15 minuter.
-
Astra avtalar med Jönköpingsföretag
It-bolaget Knowit planerar rekryteringar efter ett nytt avtal med läkemedelsjätten.
-
FDA siktar på molnet
Satsar på molntjänster för analys av sekvenserade genom som ett verktyg för president Obamas initiativ för individanpassad medicin.
-
Lidds får USA-patent
Utökar skyddet för sin behandling mot prostatacancer.
-
Så ska USA satsa på life science
I president Obamas budgetförslag för år 2016 nämns bland annat en satsning mot spridningen av antibiotikaresistens och ett initiativ för individanpassad medicin.
-
Nexium får USA-konkurrens
FDA godkänner generisk version av läkemedlet Nexium mot halsbränna, en viktig inkomstkälla för Astrazeneca.
-
Hon får europeiskt forskningspris
Umeåforskaren Emmanuelle Charpentier prisas för sitt bidrag till upptäckten av en mekanism i bakteriers eget immunsystem som lagt grunden till en ny teknik för modifiering av gener.