Studienamn med attityd – viktigare än man kan tro
Av En patient, vi kan kalla honom Patrick (eftersom han heter så), kontaktade tidningen med ett uppslag. Han hade tillsammans med sin läkare diskuterat möjligheten att delta i kliniska studier för att få chansen att pröva nya, ännu inte godkända behandlingar för sin envisa cancersjukdom.
– Det fanns några studier som jag kanske kunde halka in på. En hette Agent 007. Coolt namn, tänkte jag. Men så fanns det en annan som hette Monkey. Mindre coolt namn. Gissa vilken läkaren ville få in mig på?
Namnet är knappast den viktigaste faktorn vid val av studie att delta i. Men helt oväsentligt är det inte, menar Patrick.
– Som lekman har man knappast koll på vilken studie som är bäst – men däremot på vilket som är det coolaste namnet. Relevant när man är typ döende, va? Haha. Men ändå.
Patricks förslag var att vi skulle titta på om och hur kliniska studiers namn påverkar patienternas vilja att medverka.
En stunds googlande ger åtminstone delar av ett svar – i en artikel i New England Journal of Medicine från 2006.
Där publicerade forskare vid University of Toronto en undersökning av 173 slumpmässigt utvalda studier varav 59 namngetts med en akronym – det vill säga en förkortning som bildats av begynnelsebokstäverna i flera ord och ofta kan utläsas som uttalbara ord, istället för exempelvis bara en torr bokstavskombination och en siffra.
Resultatet var slående.
Studierna som namngetts med en akronym – inte sällan en snärtig sådan med attityd – rekryterade fem gånger så många patienter som studierna utan akronym. De hade också fyra gånger så stor sannolikhet att vara sponsrade av läkemedelsindustrin.
Någon koppling till mer positiva resultat noterades däremot inte. Trots detta visade det sig att studierna med akronymnamn citerades dubbelt så ofta av andra forskare.
”Även om andra förklaringar är möjliga (exempelvis kan skickliga personer generera både smarta akronymer och viktig forskning) stödjer detta hypotesen att namngivning av randomiserade försök med en akronym kan öka citeringsfrekvensen”, skriver forskarna i artikeln.
Idag har forskarvärlden anammat detta i stor skala och mer eller mindre fyndiga studienamn är som bekant mer regel än undantag. Några exempel ser du i faktarutan intill. ”Coola” eller inte – det ligger i betraktarens öga, inte sant?
Studiernas namn – några favoriter
Batman (Bipolar Androgen Therapy for Men with Androgen ablation Naïve prostate cancer)
Crash (Corticosteroid Randomization After Significant Head injury)
Cool (Cardiovascular thrombolytic to Open Occluded Lines)
BBC-One (British Bifurcation Coronary study: Old, New and Evolving strategies)
Cadillac (Controlled Abciximab and Device Investigation to Lower Late Angioplasty Complications)
Artikeln är en del av vårt tema om Det kom ett samtal till redaktionen....
