23948sdkhjf

”Informationssäkerhet måste bli en del av life science-strategin”

Doktorander och post-docs har kunnat utnyttja kunskaper de fått i Sverige för industriella konkurrensfördelar eller militära tillämpningar i sina hemländer, skriver Björn Ursing i en debattartikel där han framför att informationssäkerhet bör tas in som en del av den svenska life science-strategin.

Regeringen har givit Universitets- och högskolerådet, Vetenskapsrådet och Vinnova i uppdrag att föreslå hur ansvarsfull internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation som bedrivs på universitet och högskolor, hos statliga forskningsfinansiärer och andra myndigheter kan främjas. I andra länder som Nederländerna och Tyskland pratar man om ”knowledge security” som kan ses som ett starkare ord.

Det har uppmärksammats hur doktorander och post-docs har kunnat utnyttja sina kunskaper man fått i Sverige för att ge industriella konkurrensfördelar eller oönskade militära tillämpningar i sina hemländer. En viss naivitet har funnits och regeringens initiativ är önskad om än lite sent. 

Om allt går som det ska, har vi i Sverige ett förslag på bordet i december i år. I länder som Tyskland, Frankrike och Nederländerna är kunskapssäkerhet ett hett ämne där läckage av expertis och högt avancerad teknik har uppmärksammats som ett stort problem. Nederländerna har redan en nationell riktlinje för kunskapssäkerhet och en central nationell kontaktpunkt för kunskapssäkerhet. Kontaktpunkten erbjuder hjälp till alla som är knutna till universitet, forskningsinstitut eller övrig statlig forskning med frågor om möjligheter, risker och praktikaliteter inom internationellt samarbete.

Utöver den statligt finansierade forskningen sker i Sverige en stor del av forskning och utveckling i den privata sektorn. Hur kommer näringslivets roll in i ansvarsfull internationalisering? Större företag inom it, kommunikation, läkemedel och medicinteknik har haft detta på radarn ett bra tag. 

På något sätt måste inte bara den statligt stödda forskningen innefattas i ansvarsfull internationalisering. Start-ups som tillgängliggör forskning från svenska universitet är minst lika utsatta

Utmaningarna ligger hos mindre företag och start-ups. I många företag är resurserna knappa och behovet av kompetens stort. Vi har idag många högutbildade personer med kompetens inom avancerad teknologi från högriskländer som söker jobb i Sverige. Mindre företag får lätt kontakt med dessa via sociala medier och kan lockas att använda deras kompetens. På något sätt måste inte bara den statligt stödda forskningen innefattas i ansvarsfull internationalisering. Start-ups som tillgängliggör forskning från svenska universitet är minst lika utsatta och behöver hjälp att förstå säkerhetsaspekterna för utvecklingen av sina produkter och tjänster. I denna del skulle Vinnova, som både är väl insatt i området och en naturlig kontaktpunkt för företag kunna spela en nyckelroll.

I arbetet med att strukturera prioriteringar hur Sverige ska positionera sig internationellt är det av stor vikt att ansvarsfull internationalisering genomsyrar tankarna. Därför måste informationssäkerhet också bli en del av den svenska life science-strategin.

Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.047