Anna Törner: ”Ja, jag är sjuk, men inte svag”
Nästan hela mitt vuxna liv har jag dolt det här rädd för att någon ska tolka min sjukdom som att jag är svag, defekt och att jag kanske till och med gjort något för att förtjäna min ohälsa, att jag får skylla mig själv.
När jag var i 30-årsåldern och gravid för första gången mörkade jag min sjukdom så hårt att mina kollegor på jobbet var övertygade om att jag genomgick IVF-behandling – vad annat kunde motivera alla läkarbesök? Vi hade nyligen haft en kvinna på avdelningen som genomgick IVF så referensramarna var givna.
Jag undrar ibland vad det är som gör att vi sätter likhetstecken mellan olika diagnoser och personliga karaktärsdrag? Vad är det som gör att vissa åkommor accepteras och andra sammankopplas med egenskaper som svaghet och dålig karaktär?
Jag undrar ibland vad det är som gör att vi sätter likhetstecken mellan olika diagnoser och personliga karaktärsdrag?
Det sägs att den som är sjuk bara har en önskan, men jag tänker att det inte är sant. Den som är sjuk vill också bli förstådd och respekterad. Några har sjukdomar med konkreta mätbara och verifierbara symtom – immunförsvar som slår fel eller genetiska defekter, symtom som möjligen indikerar en fysisk defekt, men som svårligen sammankopplas med personlig svaghet eller dålig karaktär. De möts ofta med respekt. Om symtomen är okända och diffusa är ofta både vården och allmänheten snabba med att söka andra förklaringar, tänk hur patienter med trötthetssymtom och postcovid bemöts.
Psykiatriska diagnoser har ofta låg status, har man inte koll på sina tankar och känslor är man svag. Starka människor behöver inte läkemedel för att må psykiskt bra. Få, om någon, av mina vänner talar öppet om sin depression eller sin ångest, ändå är det vanliga diagnoser. Under 2023 hämtade 1,2 miljoner svenskar ut antidepressiva läkemedel.
Något helt annat är det förstås om jag har adhd eller möjligen bipolär sjukdom, diagnoser som bryter lågstatusmönstret för psykiatriska åkommor. En adhd-diagnos verkar numera vara närmast en nödvändig förutsättning för att bli influencer eller företagsledare. Är det Anders Hansens bok som bidragit till att adhd numera framstår som en form av särbegåvning?
Helt i status-paritet med psykiatriska sjukdomar ligger fetma. Det är helt uppenbart att både gemene man och myndigheter sätter likhetstecken mellan övervikt och dålig karaktär. Beslut både gällande subvention och förskrivningsriktlinjer av läkemedelskommittéer bär prägel av att vi tycker att de som är överviktiga själva bär skulden OCH ska ta ansvar för det. Jag tänker att det är en himla tur att vi inte tänker så om människor som kraschar på sin MTB eller bryter benet i skidbacken. Vi skulle väl aldrig någonsin neka dem subventionerad behandling?
Jag är fortfarande sjuk, men jag har slutat att se på mig själv som svag. Att jag inte tar min hälsa för givet gör att jag möter varje frisk dag med tacksamhet och ansvar. Tacksamhet över de fantastiska läkemedel som gör att jag kan leva ett friskt liv. Ansvar för att ta hand om min hälsa: sova, träna, äta och inte ta något för givet. Det är inte en svaghet utan en superkraft.
Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.