Trender inom life science 2025 – Del 3 ekonomin

2025 har knappt börjat och redan har några jätteaffärer aviserats. Brittiska GSK meddelade på måndagen, under konferensen JP Morgan i San Francisco, att företaget förvärvar amerikanska Idrx som utvecklar läkemedel mot cancer i mag-tarmkanalen. Affären kostar GSK 1 miljard dollar, plus eventuella milstolpsbetalningar.

Bara några timmar senare på måndagen aviserades en ännu större affär vid jättemötet i San Francisco. Johnson & Johnson meddelade att bolaget förvärvar CNS-företaget Intra-Cellular Therapies för 14,6 miljarder dollar. Det motsvarar mer än 160 miljarder svenska kronor.

Jämfört med förra året kommer aktiviteten för förvärv och fusioner inom life science att öka i år, enligt en rapport från investmentbanken Oppenheimer. Ett skäl till det är, enligt banken, att den tillträdande administrationen i USA bedöms vara mer näringslivsvänlig än den avgående.

Oppenheimer pekar särskilt på att den federala konkurrensmyndigheten FTC nu får en ny ledning. FTC har på senare år varit ett rött skynke för big pharma och den som följer amerikanska branschmedier har återkommande kunnat läsa om FTC-initierade utredningar och rättstvister som gällt läkemedelsbolag i USA.

Trenden i sektorn under senare år har varit att större bolag förvärvar mindre, ofta onoterade bolag, snarare än att stora bolag slås samman. Det är en trend som Oppenheimer spår hålla i sig.

Ett skäl som talar för att de stora läkemedelsbolagen gör fler förvärv i år är att de behöver förbereda sig för kommande patentutgångar. 2027 till 2029 löper patent för flera storsäljande läkemedel ut. Det gäller bland annat immunterapierna Keytruda och Opdivo, blodpropphämmaren Eliquis och HPV-vaccinet Gardasil.

***

Om vi ser tillbaka på det senaste året för life science-bolag i Sverige kan vi konstatera att det var många konkurser. Medfield Diagnostics, Coala Life och Icellate Medical är några exempel. Det här året har inte börjat bättre. Redan första veckan på jobbet rapporterade vi på Life Science Swedens och Medtech Magazines redaktion om ett par konkurser, bland annat att Lundabolaget Ziccum går omkull.

En förklaring är att investerare blivit försiktigare med att sätta in pengar i sektorn. Det har länge funnits fler biotechbolag i Sverige än vad det finns investeringskapital för biotech. Att det är bistra ekonomiska tider gör inte saken bättre utan bidrar istället till att investerarna är ännu försiktigare med vad de lägger in pengar i.

Lågkonjunkturen har varit tuffare för de mindre bolagen i branschen än för de större. De stora läkemedelsföretagen ses som säkra och konjunkturoberoende av pensionsjättar och investmentbolag när de väljer vilka bolag de ska placera i. Mindre onoterade biotechbolag är däremot till stor del beroende av riskkapital och nischade investerare som håller hårdare i pengarna i tuffa tider.

***

Ekonomin påverkas förstås också av politiken. Som STUNS Life science verksamhetschef Björn Arvidsson framhöll i en krönika i Life Science Sweden nyligen formas lagstiftningen i Sverige till stor del i EU och flera regelverk som påverkar svensk life science utarbetas där.

Efter EU-valet i juni har en rad nya Europaparlamentariker valts in och i höstas utsågs ungraren Olivér Várhelyi till ny hälsokommissionär. Han blir då en betydelsefull person både för sjukvård och life science i unionen.

Várhelyi är en kontroversiell politiker, som kallat andra EU-ledamöter för ”idioter” och valet av honom har kritiserats för att han saknar erfarenheter inom hälso- och sjukvårdsområdet, se tidigare artikel i Life Science Sweden.

Det ekonomiska läget i Sverige påverkas också av hur utvecklingen blir i USA då sektorn är global. En negativ trend för sektorn på andra sidan Atlanten kan sakta ner upphämtningen som är att vänta här. Vice versa kan en positiv tillväxt för branschen i staterna stärka en upphämtning i Sverige och övriga Norden.

USA har i decennier varit världsledande vad gäller medicinsk forskning. Landet har flest Nobelpristagare i medicin, här finns de största läkemedelsbolagen och de mest innovativa biotechföretagen.

Vad den tillträdande presidenten Donald Trump har för ambitioner inom life science är oklart eftersom hans uttalanden varit motsägelsefulla.

Men att han tillsätter vaccinskeptikern och konspirationsteoretikern Robert F Kennedy som hälsominister finns det skäl för branschen att se med oro på. Kennedy blir i och med utnämningen högst ansvarig för den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Mer än 17 000 läkare i USA har skrivit under en protestlista mot att Kennedy ska bli hälsominister. Valet av Marty Makary till ny FDA-chef, som ska rapportera till Kennedy, bedöms av många dock vara mindre kontroversiellt även om också det reflekterar en omsvängning.

***

Hur utvecklas då sektorn i Sverige under det kommande året? Ser vi färre konkurser och fler investeringar i svensk biotech? Ja, sannolikt går vi mot ljusare tider, men det kan gå långsamt. Enligt bedömare består lågkonjunkturen delar eller till och med hela 2025 även om vi ser en gradvis återhämtning.

Kommer de internationella storaffärer som redan den här veckan tagit fart på JP Morgan också avspegla sig i Sverige? 2024 skedde ett par tunga internationella förvärv av svenska biotechbolag. Jag tänker främst på köpen av Calliditas och Olink. 

Det är sannolikt att vi även kommer se några förvärv av svenska bolag även i år även om de flesta storaffärerna nog är att vänta i USA. Big Pharma lär fortsätta förvärva särskilt inom områdena cancer och neurologi som varit viktiga områden i företagens pipelines på senare år. Även obesitas blir ett område som är fortsatt hett i svallvågorna av framgångarna med Ozempic.