Stamcellspionjären Jonas Frisén: ”Vi har hittat cellerna som gör nya nervceller”

Redan 2013 kunde Jonas Friséns forskargrupp vid Karolinska institutet med hjälp av kol-14-metoden i en större studie bekräfta tidigare rön som tydde på att nya nervceller kan bildas hos vuxna i hippocampus, en del av hjärnan som spelar en central roll för minne, lärande och emotionell bearbetning. De kunde också ge ganska exakta bedömningar om hur många nya nervceller som bildas vid olika tider i livet.

Det var en studie som väckte ovanligt stor uppmärksamhet även med Jonas Friséns mått mätt – och han anses vara en världens främsta forskare inom sitt område.

Sedan dess har även flera andra studier visat samma sak: att nya nervceller kan bildas i hjärnan hos vuxna. Men det har funnits ett par obesvarade frågor: Hur har de bildats, och från vilka celler?

I en ny studie, som publicerades i Science i juli, har KI-forskarna funnit svaret.

– Vi har hittat de celler som gör nya nervceller, och karakteriserat processen, säger Jonas Frisén.

Genom olika avancerade metoder, som enkelkärnig RNA-sekvensering och flödescytometri kombinerat med maskininlärning, kunde forskarna identifiera olika stadier av nervcellernas utveckling, och därmed bekräfta en pågående nybildning i den vuxna hjärnan.

Forskarna fann också att det fanns en stor variation mellan individer vad gäller nybildningens omfattning. Vissa människor hade många ursprungsceller, medan andra knappt hade några alls.

Vad det beror på – och vilken betydelse det har för exempelvis olika sjukdomar – är frågor som nu undersöks.

Djurstudier tyder på att genetiken har betydelse, men det tycks även yttre faktorer ha. Särskilt fysisk aktivitet sticker ut som en stark faktor, säger Jonas Frisén.

– Om man har en mus i en vanlig kal bur, och en annan mus i en bur med ett ekorrhjul som den gillar att springa i, då kommer musen med hjulet att bilda ungefär dubbelt så många nya hjärnceller.

Djurförsök tyder på att en lägre nivå av nervcellsnybildning kan öka risken för depression. Samtidigt tycks några av våra vanligaste antidepressiva faktiskt öka nybildningen.

– Hos försöksdjur ökar de här läkemedlen nybildningen kraftigt, och det finns indikationer på att det är en del av den antidepressiva effekten. Men det är viktigt att understryka att detta handlar om djurförsök, och att möss och människor är olika. Det här är något man behöver studera hos människa.

Vad kan den här kunskapen – att nervceller nybildas i hjärnan – användas till?

– Det bidrar till en grundförståelse av hur hjärnan funkar. Det gör det också attraktivt att fundera på om man kan utnyttja det vid sjukdomar där nervceller förloras, som vid neurodegenerativa sjukdomar.

Tillfrågad vad som, vid sidan av den egna forskningen, är hetast inom stamcellsområdet just nu nämner Jonas Frisén pågående studier kring Parkinsons sjukdom, där man transplanterar nervceller som tillverkats utanför kroppen, i provrör.

– Flera forskningsgrupper har utvecklat protokoll för att från stamceller göra just den typ av celler som dör vid Parkinsons sjukdom. Det pågår kliniska studier nu, och det är spännande inte minst ur ett svenskt perspektiv, för det var forskare i Lund som var pionjärer inom det här fältet, och nu är det åter i bland annat Lund som man transplanterar de här nervcellerna.

Jonas Frisén genomgick själv en stamcellsbehandling för ett antal år sedan, vilket han berättat om i flera olika sammanhang.

Det var så illa att jag i februari i år genomgick en transplantation och fick nya lungor

Hur mår du idag?

– Jag blev botad från den leukemi jag hade efter bland annat stamcellsbehandling. En ganska vanlig biverkning efter en benmärgstransplantation, eller korrektare blodstamcellstransplantation, som jag genomgick är att man får problem med autoimmunitet. Jag fick allt värre autoimmunitet mot lungorna, och det var så illa att jag i februari i år genomgick en transplantation och fick nya lungor. Det har gått bra, men jag är väl inte riktigt i nyskick än.