23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Life Science Sweden
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.
Kontakta oss för en företagslösning.

”Personcentrerat vårdförlopp för lungfibros får inte bli hyllvärmare”

Trots att det finns en kostnadseffektiv lösning inom räckhåll – det personcentrerade vårdförloppet – genomförs inte åtgärder som skulle ge förbättrad livskvalitet för patienter och räddade liv. Det är frustrerande, skriver Staffan Gustavsson och Roger Hesselstrand från Boehringer Ingelheim i en debattartikel.

I dagens debatt om svensk sjukvård står statlig styrning och jämlik vård ofta i fokus. Med all rätta. För patienter med kroniska och komplexa sjukdomar är en effektiv och sammanhängande vård inte bara en önskan, utan en nödvändighet.

Därför är det djupt oroande att nationella kraftansträngningar att förbättra och göra vården mer jämlik riskerar att bli hyllvärmare och bortkastade resurser på grund av bristande regional implementering.

Vi måste använda de verktyg som redan finns tillgängliga och som rätt använt kan fungera som substitut för en faktisk statlig styrning. Låt oss exemplifiera med lungfibros.

För två år sedan påbörjades ett omfattande nationellt arbete med att ta fram ett vårdförlopp för lungfibros - en dold och dödlig sjukdom som länge saknat den uppmärksamhet den behöver – just på grund av ett behov som handlar om att förbättra vården och göra den mer jämlik.

Lungfibros, med sina vaga och ospecifika symptom, är svår att diagnosticera tidigt. Detta är olyckligt, då tidig diagnos och behandling kan minska sjukdomsbördan och reducera behovet av vårdresurser.

”Lungfibrosrapporten 2025”, som är ett samarbete mellan Riksföreningen för Lungfibros, Riksförbundet HjärtLung och Boehringer Ingelheim AB, visar dock en nedslående verklighet: trots det nationella arbetet är vårdförloppet på väg att bli en hyllvärmare.

Endast hälften av det uppskattade antalet lungfibrospatienter får diagnos och behandling. De regionala skillnaderna är väldigt stora; endast en femtedel så många patienter får behandling i vissa regioner jämfört med andra.

Konsekvenserna för patienterna är mycket oroande. Sjukdomen är allvarlig, har en medianöverlevnad på 3–5 år utan behandling och kan förvärras snabbt. Många patienter känner sig bortglömda i vårdkedjan. Som en lungfibrospatient uttryckt det: ”Jag önskar att jag hade cancer i stället”, för att belysa den bristande omvårdnaden jämfört med mer kända sjukdomar.

Det mest frustrerande, men också det mest hoppfulla, är att lösningen både är kostnadseffektiv och inom räckhåll. Att fullt ut införa det personcentrerade vårdförloppet för lungfibros uppskattas kosta knappt fyra miljoner kronor - för hela landet. För denna relativt blygsamma summa kan vi identifiera och behandla dubbelt så många patienter, minska behovet av akutvård och sjukhusinläggningar och därmed sänka den finansiella bördan för både patienter och ett redan ansträngt vårdsystem. Det är en lågt hängande frukt som kan ge stora vinster i form av förbättrad livskvalitet för patienter och räddade liv.

Trots detta är implementeringen av vårdförloppet bristfällig. Nästa avgörande steg är att regionerna genomför så kallade gapanalyser för att identifiera var i vårdkedjan bristerna finns. Men av de regioner som svarat på vår enkät har endast ett fåtal påbörjat sådana analyser. Detta är en bekymrande signal om att regionerna ännu inte på allvar prioriterar arbetet med vårdförloppet för lungfibros.

Regionerna bör nu agera:

• Genomför gapanalyser för att identifiera förbättringsmöjligheter i lungfibrosvården.

• Implementera vårdförloppet fullt ut, i öppenvård och på kliniknivå.

• Säkerställ jämlik vård genom att alla patienter förtjänar tidig diagnos, adekvatbehandling och multidisciplinärt stöd.

Återigen till diskussionen om statlig styrning av vården. Även om vissa anser att det behövs mer statlig styrning – börja redan nu använda möjligheten till nationell styrning som finns genom vårdförloppen och se till att initiativ implementeras på riktigt i verksamheterna som det var tänkt. Annars blir det meningslöst och ännu svårare att få till större förändringar och nödvändig utveckling i framtiden.

Den nationella samverkan att ta fram personcentrerade vårdförlopp är ett utmärkt exempel på hur vi kan skapa en mer jämlik och högkvalitativ vård. Men dessa förlopp gör ingen nytta - vare sig för patienter eller vården - om de bara samlar damm på hyllorna.

Staffan Gustavsson, Head Market Access & Public Affairs, Boehringer Ingelheim AB

Roger Hesselstrand, Medicinsk rådgivare, Boehringer Ingelheim AB samt docent, specialist inom internmedicin och reumatologi

Debatt Se tema
BREAKING
{{ article.headline }}
0.079|instance-web03