att en typ av bifidobakterier och en variant av laktobaciller verkar ha betydelse för utvecklingen av allergi, i sin avhandling från Stockholms universitet. Hon har följt nyfödda barn från en veckas ålder upp till fem års ålder.
-Vid en veckas ålder hade de barn som inte utvecklade allergi oftare en typ av bifidobakterier och en typ av laktobaciller, än de barn som utvecklade allergi, säger Ylva Sjögren.
Hon har undersökt så kallad atopisk allergi som innebär att allergikern drabbas av eksem, hösnuva eller astma efter kontakt med viss mat, pollen eller pälsdjur.
till tidigare forskning, som har visat att barn som växer upp med äldre syskon eller med mer bakterier i hemmet inte blir allergiska lika ofta som andra barn. Ylva Sjögren visar vidare att mycket SIgA, en typ av immunoglobulin, i barnens saliv var kopplat till en högre förekomst av bifidobakterier. SIgA är viktigt för slemhinnornas immunförsvar, men resultaten indikerar alltså att det skulle kunna fungera som ett skydd mot att utveckla allergi.