Bidragsregn i forskarvärlden
Regeringens utökade anslag till forskning börjar märkas i forskarsverige. - Satsningen är jättebra, men ingen människa kan säga vilket resultat detta ger av innovationer och företag, säger Jörgen Lönngren, chef affärsområdet Medicin på Industrifonden.
Forskarsverige andas positivism . Ulf Landegren, professor i Molekylärmedicin och en av föreståndarna för Center för Genomik och Proteomik i Uppsala, ser ett stort behov av ökade anslag till grundforskning och menar att det är rätt att diversifiera universiteten och samla kompetens inom respektive område på samma plats.
- Det är kontroversiellt bland forskare men jag tror satsningen på olika kluster är rätt. Vi har ju länge sett imponerande resultat från Broad Institute Boston och Sanger Center i Cambridge.
Ulf Landegren menar att det är naturligt att satsa ordenligt på områden där Sverige har goda förutsättningar och nämner biobanker och forskningsredskap som några områden där ökade anslag kan göra skillnad.
- Om vi gör rätt och verkligen får ihop avancerad kompetens med tekniker, biologiska processer och medicinska förhållanden så kan vi nog effektivare gå till attack.
Jörgen Lönngren hävdar att Sverige egentligen bara stoppar upp en tidigare negativ trend med de ökade anslagen.
- Det är i sista timmen som vi börjar injicera pengar i systemet. Vi har till och med halkat efter Norge när det gäller anslagsfördelning till medicin och life science-forskning.
Lars Wallentin, professor i Kardiologi och chef för Uppsala kliniska forskningscentrum, hävdar att de ökade anslagen kommer att förkorta tiden för nya innovationer från hans forskargrupper. De kliniska projekten har en kortare cykel och Lars Wallentings mål är att ha nya innovationer framme inom tre till fem år.
- Möjligheten att ta fram ny kunskap och nya innovationer känns mycket större än någonsin tidigare. Vi hade aldrig kunnat planera en sån här bred satsning med nära samarbete mellan avancerade laboratorier utan dessa pengar.
