och förmåga att stänga av cellmaskineriet beror på att vissa kritiska enzymer inte fungerar vid den låga vattenhalten i sporkärnan, säger Bertil Halle, professor i fysikalisk kemi, som har arbetat med Erik Sunde och en grupp amerikanska forskare kring studien.
Vad forskarna har upptäckt är, att vattnet i sporerna är nästan lika lättflytande som det är i vanliga bakterier. I till exempel fröer, som också ska överleva länge och under svåra förhållanden, omvandlas vattnet i kärnan till en fastare form, ett glas. Många forskare har arbetat utifrån modellen att det är vad som sker även i sporer, men lundaforskarnas resultat pekar alltså på att det inte är så.
- Men naturligtvis krävs mycket mer arbete innan allt är utrett. Frågan är oerhört viktig eftersom den berör allt liv, och om dessa forskare hade rätt så skulle mycket av det vi lärt oss från provrörsexperiment om till exempel proteiner inte vara så intressant, säger Bertil Halle.
är det dyrt att sterilisera bort sporer, eftersom de är så värme- och desinfektionståliga. Idag används mycket höga temperaturer, men den nya forskningen är ett steg mot bättre förståelse för sporer och kan leda till bättre steriliseringsmetoder.
har forskarna använt så kallad magnetisk relaxationsdispersion för att kunna se vattnet inne i celler eller sporer. När de varierar ett magnetfält kan de se molekylrörelser från en tusendels till en miljarddels sekund. De har då kunnat visa att sporkärnan släpper igenom väldigt lite vatten – minst hundra gånger långsammare än i vanliga bakterier. Det innebär ett skydd för gifter som kan skada DNA:t.
kvar att lära om strukturer och processer inuti levande celler. Nästan allt vi vet om proteiner kommer från provrörsförsök, men i den speciella miljön inuti en cell kan delvis nya fenomen uppträda. En molekylär förståelse av cellens struktur och dynamik är inte minst viktig för utveckling av nya läkemedel, berättar Erik Sunde.