Urvattnat sjukvårdsförslag i USA
USA spenderar mer än 15 procent av sin BNP på sjukvård, vilket är nästan dubbelt så mycket som ett genomsnittligt europeiskt land, men vården är inte dubbelt så bra. Det är de flesta överens om. Förklaringar som brukar anges är stora overheadkostnader hos försäkringsbolagen och höga kostnader för felbehandlingar. Enligt en studie från Harvard Medical School är 31 procent av sjukvårdskostnaderna i USA ren administration.
Den sjukvårdsreform som president Obama nu försöker få igenom i kongressen är ett försök att komma åt problemen. En stor stötesten har varit den, från republikanskt håll, hårt kritiserade idén om ett ”public option”, det vill säga att införa ett statligt alternativ på den amerikanska sjukförsäkringsmarknaden för att öka konkurrensen och pressa priserna. Lite som SBAB på den svenska bolånemarknaden.
I senator Baucus kompromissförslag har det blivit, för att citera Wall Street Journal, en ”public option lite”. Det statliga alternativet på sjukförsäkringsmarknaden har ersatts med kooperativa organisationer. Tanken är att kooperativ som inte kräver någon vinst skulle kunna hålla lägre priser. Risken med den lösningen är att organisationerna blir för små och svaga i upphandlingar för att kunna leverera lägre priser trots avsaknad av vinstkrav.
Det görs fortfarande tillägg till förslaget men om America’s Healthy Future Act röstas igenom skulle det bland annat innebära följande:
1 Försäkringspremier får inte längre baseras på sjukdomshistorik och försäkringsbolag kommer att tvingas att erbjuda en försäkring till personer, oavsett sjukdomshistorik.
2 Socialförsäkringsprogrammet för fattiga, Medicaid, kommer att utvidgas till att omfatta personer som ligger upp till 133 procent av den officiella fattigdomsgränsen, det vill säga cirka 10 800 dollar per individ eller 22 000 dollar för en tvåbarnsfamilj. Dessutom kommer gradvis avtagande skattelättnader upp till 300 procent av samma gräns. Piskan i sammanhanget är en straffavgift för dem som inte tar försäkring och den kan bli hög, upp till
3 800 dollar för en familj, beroende på inkomst.
3 En viktig del av finansieringen av förslaget är en ny skatt på försäkringar som kostar mer än 8 000 dollar per person. Det skulle finansiera 215 miljarder dollar av de 774 miljarder som hela paketet väntas kosta på tio år.
4 Slutligen föreslås en ”Medicare commission” med oberoende experter som ska kunna fatta avgörande beslut kring kostnadsutvecklingen inom Medicare, motsvarigheten till Medicaid men för personer över 65 år.
Enligt kongressens budgetavdelning skulle en sådan kommission inte ge några stora direkta besparingar i sammanhanget, två miljarder dollar på tio år. Obama hävdar dock att en kommission också kommer att bidra till att öka effektiviteten i Medicare.
I skuggan av det stora paketet fortsätter förhandlingen kring ny lagstiftning om biosimilars som jag skrev om i förra krönikan.
Just nu pågår en kampanj från generikabolagens intresseorganisation GPhA för att få ned de nuvarande förslagets tolv års marknadsexklusivitet på nya biologiska läkemedel till sju år.
En exklusivitet på sju år kommer att ha stor inverkan på en produkts värde, särskilt om man samtidigt öppnar dörren för biosimilars, så värderingsmodellerna bör gå varma i analys-
husen.
