Dansk nedgång i klinisk utveckling
Den europeiska rangordningen , där Danmarks kliniska pipeline platsar som nummer tre efter Tyskland och Storbritannien, är oförändrad sedan 2008, enligt Ernst & Youngs siffror från 2009 om bioteknikindustrin i Danmark.
Onkologi är det huvudsakliga terapiområdet i den danska pipelinen, följt av neurologi, infektionssjukdomar och metaboliska sjukdomar. Danmark har Europas största onkologipipeline, 20% av den totala pipelinen under 2009.
Dessutom ökade pipelinen för cancerläkemedel med 10% från 2007 - 2009. I Sweden Bios och Vinnovas rapport om den svenska pipelineutvecklingen från maj 2010, anges att Danmark har fler kliniska prövningar per invånare än Sverige.
Trots de positiva siffrorna har antalet fas I och fas II-studier i Danmark följt den globala trenden och minskat drastiskt från 88 prövningar under 2008 till 44 i 2009, medan antalet fas III-studier avstannat.
Enligt läkemedelsindustriföreningen är den byråkratiska ansökningsprocessen i Danmarks etiska kommitté för kliniska prövningar den främsta orsaken till att antalet försök minskar i Danmark. Ansökningsprocessen inrättades för att säkra patient- och försökspersoners rättigheter, säkerhet och välbefinnande när de deltar i kliniska prövningar.
Andra hinder är särskilda danska regler och ogenomskinliga krav för forskare och företag som tillämpar att göra kliniska tester.
Dessa hinder upplevs som bidragande orsaker till att läkemedels-och bioteknikföretag välja att driva fler och fler kliniska prövningar i andra länder.
Behovet är därför stort av en moderniserad godkännandeprocess för nationella prövningsansökningar.
Läkemedelsindustriföreningen har nyligen gett föreslag på ett antal förändringar för att modernisera etikkommitténs system.
Flera av dessa förslag har åtminstone uppfyllts delvis genom ett vitt papper med 40 rekommendationer som utarbetats av ett utskott i hälsoministeriet.
Detta vita papper , som förväntas att ta bort en del av de administrativa hinder för genomförandet av kliniska prövningar i Danmark, kommer förhoppningsvis förändra bilden och öka antalet kliniska prövningar i framtiden.
