blir allt mer akut. De senaste åren har förekomsten av bakterier som uttrycker enzymet Extended Spectrum Betalactamase, ESBL, ökat kraftigt och dessa bakterier är i dag vanligare än Methicillinresistenta Staphylococcus Aureus, MRSA.
Betalaktamas är ett
enzym som bryter ner ämnet betalaktam som finns i antibiotikaformerna penicillin och cefalosporiner. ESBL har alltså ett utvidgat spektrum, vilket innebär att det kan bryta ner andra antibiotikaformer. Dessa bakterier är därför resistenta mot flera olika typer av antibiotika.
De ESBL-bakterier som
hittills har påträffats i Sverige är Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae som normalt finns i våra tarmar.
De som drabbas är
framför allt äldre med nedsatt immunförsvar. Bakterierna är inte skadliga så länge de befinner sig i mag- och tarmkanalen men de kan orsaka blodförgiftning om de går över tarmväggen ut i blodbanan från tarmen. Smittan kan också överföras till andra via händerna eller spridas via mat och dryck och orsakar då bland annat urin- eller lunginflammation.
– Det rör sig om väldigt stora patientgrupper som riskerar att smitta sin omgivning på sjukhus och vårdhem. Om vi kan få fram ett läkemedel mot de här infektionerna minskar det i förlängningen användningen av antibiotika och bromsar därmed resistensutvecklingen, säger Anders Larsson, professor i experimentell klinisk kemi vid Uppsala universitet.
Anders Larsson och hans
kollegor har tagit fram en antikropp som i djurförsök har visat sig kunna oskadliggöra de resistenta bakterierna. Om Läkemedelsverket ger sitt godkännande startar en första klinisk studie av antikroppen i januari nästa år.
Antikropparna tas fram genom
att höns vaccineras med det antigen forskarna vill skapa antikroppar mot, i detta fall ESBL-producerande bakterier. De antikroppar som fåglarna bildar utsöndras i äggen de lägger och renas sedan fram och kan användas för att hindra infektioner hos människor.
– Den stora fördelen med antikroppar från ägg är att människor har ätit ägg i tusentals år så det är väldigt liten risk för biverkningar. En annan vinst med behandlingen är att risken att bakterierna blir resistenta mot antikropparna är väldigt liten, säger Anders Larsson.
Anledningen till detta är
att det är polyklonala antikroppar som bildas i äggen, det vill säga en blandning av antikroppar som reagerar mot en mängd olika proteiner på bakterien. Det blir därför svårt för bakterien att utveckla resistens mot alla antikroppsvarianterna smatidigt.
Exakt hur antikroppen verkar
på bakterierna vet inte forskarna ännu. I ett tidigare projekt har de dock visat att äggantikroppar kan användas för att bli av Pseudomonasbakterier i munhålan. Dessa antikroppar binder till bakteriens flagell vilket gör att bakterierna inte kan fästa till slemhinnan i munnen utan spolas bort. Anders Larsson och hans kollegor tror därför att det är samma mekanism som fungerar på ESBL-bakterierna. Resultatet blir att bakterierna följer med avföringen ut ur tarmen och förhoppningen är att de som får behandlingen ska bli helt fria från ESBL-bakterierna. Drygt 100 patienter som har ESBL-bakterier i mag-och tarmkanalen ska ingå i den kommande studien. De flesta av försökspersonerna är äldre allmänsjuka med nedsatt immunförsvar men det ingår även yngre personer som har smittats av bakterierna under utlandsresor.
– I Sydostasien och Sydamerika är runt 40 procent av Klebsiellabakterierna ESBL-producerande jämfört med 5 procent i Europa. Risken att smittas där är betydligt högre än här hemma, säger Anders Larsson.
Varje person ska
dricka en dos på sju milliliter om dagen i tre veckor. När behandlingen är avslutad tas avföringsprov för att undersöka om ESBL-bakterierna har försvunnit. Försökspersonerna ska också följas upp efter tre och sex månader. Resultaten väntas inom ett år.
gången som polyklonala antikroppar från ägg testas som behandling mot ESB-bakterier på människor. Om studien lyckas kan antikropparna användas på andra områden. Lösningen skulle kunna användas för att bekämpa svampangrepp i munhålan som drabbar till exempel cancerpatienter när de behandlas med cytostatika. Ett annat område skulle kunna vara att behandla infektioner i huden vid brännskador.
– Om det här fungerar är det bara början, säger Anders Larsson.
BREAKING