Processpionjär
Lean, en process som tillämpas i läkemedelsindustrin, är på väg in i sjukhuslabben och borde tillämpas i forskningslabben. - Inget är för litet för lean, säger Tom Pettersson, Lean-ambassadör.
Tom Pettersson byggde upp ett nytt, moderniserat labb där stora delar av arbetsprocessen är automatiserad. Bland annat använder personalen maskiner för att plocka bort korkarna ur provrören istället för att göra detta för hand. Genom att förbättra provflödet och mätmetoderna har antalet också antalet provrör från varje patient minimerats, vilket underlättar provhanteringen.
– Om varje labb är isolerat och man har en låg grad av samverkan ger det i förlängningen fragmenterad och sämre service till kunden, det vill säga patienten i det här fallet, säger Tom Pettersson.
Att skära bort allt onödigt arbete och slöseri med material är en av grundpelarna inom begreppet lean, en arbetsmetod Tom Pettersson kom i kontakt med för snart ett decennium sedan via ett seminarium han besökte i USA. Lean har anor från den tidiga industrialismen och handlar om att strukturera och förbättra arbetsprocessen och att skapa det värde som kunderna efterfrågar. Det handlar om att eliminera onödigt manuellt arbete och istället ge utrymme för de anställdas kreativitet. Det är just kreativiteten som är Tom Petterssons drivkraft i hans arbete med och missionerande för lean. Han är själv en skapande själ som både skulpterar och målar på fritiden. Han samlar också på konstföremål av olika slag från hela världen.
– Processutveckling är inte bara en teknisk fråga, det handlar om människor också, det är väldigt viktigt att komma ihåg.
Tom Pettersson är utbildad klinisk biokemist, en utbildning som inte finns i Sverige. Intresset för naturvetenskap har funnits med sedan grundskolan. Först tänkte han bli läkare och studerade me-dicin i Tyskland men när han fick höra att Åbo akademi i Finland hade startat en yrkesutbildning inom klinisk biokemi kände han direkt att det var hans grej och flyttade hem.
Efter examen vid Åbo Akademi arbetade han först som laboratorieingenjör och sjukhuskemist på Danderyds sjukhus i 16 år innan han började som avdelningschef på privatägda Calab 1993. Där var hans uppgift att skapa ett integrerat laboratorium.
– Klinisk biokemist finns inte som yrkesroll i Sverige så jag har arbetat som något som inte existerar. Det har påverkat min karriär mycket och gjort att jag först satsade på att forska och sedan kom att arbeta med innovation och att utveckla arbetsmetoderna inom laboratoriemedicin.
Han har nära till skratt och ler pillemariskt när jag frågar hur det kom sig att han flyttade till Sverige.
– Jo, det var en liten jänta, säger han med på sin mjuka finlandssvenska.
Det är inte svårt att förstå att han lyckats bra med det han gör: att utbilda och entusiasmera både chefer och anställda att arbeta med lean-metoden. Engagemanget går inte att ta miste på när han förklarar för varför denna metod är så viktig. Till och med en lean-novis som jag dras med och bli intresserad. Och det är fler som har börjat få upp ögonen för metoden.
Lean är på väg in i sjukvården på alla nivåer nu och det kommer absolut att bli den arbetsmetod som dominerar i framtiden. Man pratar lean på alla labb inom sjukvården och på ett litet antal jobbar man aktivt för att utveckla processen. Men i Sverige är det bara på Unilabs tre labb som man arbetar med lean fullt ut.
Att införandet av lean ändå går trögt beror enligt Tom Pettersson på att det saknas kunskap. Många vet att arbetssättet fungerar bra inom tillverkningsindustrin men det finns ännu inte tillräckligt många goda exempel på lean inom medicinsk laboratorieverksamhet.
– Läkemedelsindustrin har hunnit lägre med lean-arbetet. Jag vet att till exempel Phadia och Astrazeneca tillämpar lean. Det är enklare att motivera lean-arbetet inom industrin eftersom det finns en stark ekonomisk drivkraft. Det är också ett konkurrensfördel att ha en arbetsprocess där teamen samverkar jämfört med organisationer som inte tillämpar lean.
Inom forskningssektorn går det dock trögare att implementera processmetoden. Det tycker Tom Pettersson, som själv forskat inom akademin i många år, är synd.
– Forskningslabben skulle vara oerhört betjänta av att använda lean eftersom de har så begränsade resurser att jobba med. Lean fungerar även i det lilla, inget projekt är för litet.
Den labbchef som vill börja arbeta med lean har några grundläggande saker att tänka på. För det första gäller det att lära sig metoden grundligt, att arbeta med kontinuerliga förbättringar och att ha respekt för människorna man arbetar med. Framgångsrikt lean-arbete är i slutänden en ledarskapsfråga, menar han.
– De som har lyckats har haft en bra ledare som har fått med de anställda på tåget och lyckats entusiasmera dem. Det kräver uthållighet för det blir alltid en viss förvirring bland de anställda i början. Det finns alltid individer som bromsar medan de som bär på kreativa tankar blommar upp direkt.
