23948sdkhjf

Standard-inkubation inget för life science-projekt

Svenska life science-projekt behöver alternativa vägar ut på marknaden...
En standardmässig inkubationsmodell fungerar inte för företag inom life science. Att fållas in bland alla andra typer av bolag stjälper snarare än hjälper. Till skillnad från många andra branscher är slutnyttan för kund – patienten – solklar. Men vägen dit är lång och kräver stort forskningskapital. Och det är inte det lilla bolaget som kommer att driva affären hela vägen.

Vi behöver få in fler proffsiga affärsinriktade projektledare i forskningen. Verifiering både mot affärsmässiga och tekniska mål bör göras mot korta milstoplar - särskilt när vägen till slutprodukt är så lång. Och det finns flera bra exempel på affärsinriktad projektledning i Sverige.

Karolinska Innovation AB, KIAB, erbjuder forskare professionell affärsutveckling av forskningsresultat. Istället för att bara fokusera på företagande, kopplas projekten också samman med industrin.



Göteborg International Bioscience Business School, GIBBS,
coachar nya entreprenörer i forskningsprojekten. Ett exempel är Arterion som tillverkar konstgjorda blodkärl som reservdelar till kärlsjuka patienter genom att bakterier spinner rör av cellulosa. Men mellan företagets djurförsök, som startar nu, och marknad finns ett stort behov av investeringskapital.



Serendipity Innovations driver
en intressant inkubationsprocess. I bolaget Xbrane Bioscience gick de direkt från forskningsresultat till ett stort antal kundkontakter. Genom gedigen kunskap om kundernas situation och krav vann de ett utvecklingsavtal med New England Biolabs som idag säljer och distribuerar Xbrane Lemo System.

Samtidigt fortsätter riskkapitalet att minska i tidiga skeden för långsiktiga projekt inom life science och cleantech. Få nya riskkapitalfonder bildas och de få kvarvarande har svårt att starta nya fonder när de gamla löper ut. Start-up-företagen kommer fortsättningsvis att vara mer beroende av affärsänglar och industriellt kapital.



I Schweiz är
bilden annorlunda. Där är riskkapitalet inom life science starkt och ganska opåverkat av den ekonomiska nedgången. Jag besökte i våras deras motsvarighet till Vinnova, National Innovation Promotion Agency, CTI, och blev väldigt inspirerad. CTI stödjer företag och forskargrupper genom coachning av erfarna och industriellt aktiva entreprenörer. Bolagen blir mycket attraktiva på investeringsmarknaden. Deras kapitalmarknadsdagar samlar mängder av investerare och affärsänglar och hälften av de exponerade bolagen får privat finansiering.



Svenska life science-projekt
behöver alternativa vägar ut på marknaden som inte följer de regulatoriskt styrda läkemedelsprocesserna. Vi behöver tidig samverkan med potentiella kunder och partners snarare än att sälja in bolagen till riskkapitalister. Vi behöver statliga insatser som driver efterfrågan på nya tjänster och varor, och som stimulerar tillgången till relevant affärskompetens.



Kort sagt, även
life science-företagen behöver kunder och kompetens – inte bara investerare och pengar.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078