vid Karolinska Institutet och Genome Institute of Singapore som står bakom de nya forskningsrönen. Forskarna har studerat beteenden och genuttryck i två grupper av möss. I den första gruppen fanns möss som fötts upp med normal bakterieflora i mage och tarm, och i den andra gruppen fanns möss som fötts upp utan bakterier i mag-tarmkanalen.
Studien visade att
de möss som växt upp utan bakterier tenderade att ta mer risker än de möss som haft en normal bakterieflora.
- De data som vi fått fram på detta sätt talar för att det finns en kritisk period tidigt i livet då de mikroorganismer som finns i mage och tarm påverkar hjärnans utveckling och beteende senare i livet, säger docent Rochellys Diaz Heijtz, en av forskarna bakom studien.
Riskbeteendet försvann dock
på de möss som tidigt i livet exponerades för en normal magbakterieflora, men kvarstod hos de möss som exponerades senare i livet.
Forskarna tror att
förklaringen ligger i evolutionens gång - att mikroorganismerna som lever tillsammans med oss har integrerats i processen som sker i samband med hjärnans utveckling.
- Men våra studier är genomförda på möss och tillsvidare är det en intressant observation som gäller enbart på möss. Det är för tidigt att uttala sig om liknande effekter finns hos människa, säger Sven Pettersson, som koordinerat studien.
Studien publiceras i
vetenskapstidskriften PNAS.
BREAKING