Lågt förtroende för pharma
Dålig kommunikation gör att svenskarnas förtroende för läkemedelsindustrins miljöarbete och sociala ansvar är i botten.
Så placerade sig företagen 43. Astrazeneca.
105. Pfizer.
120. Johnson-Johnson.
138. Roche.
143. Glaxosmithkline.
146. Merck S-P.
Läkemedelsbranschen hamnar sist när svenskarna listar sitt förtroende för olika branschers miljöarbete och sociala ansvarstagande. IDG Research och Relation capital partners ligger bakom undersökningen som inkluderar tolv olika branscher. En anledning till det låga förtroendet för läkemedelsindustrin är dålig kommunikation.
– Det är tydligt att läkemedelsindutrin inte lyckas förmedla hur man arbetar med de här frågorna. Om branschen inte syns och hörs uppfattar inte konsumenterna det arbete som faktiskt görs, säger Tomas Zimmermann, vd på Relation capital partners, som har varit med och utformat undersökningen.
Han får medhåll av Anders Blanck, tf vd för läkemedelsindustriföreningen, Lif.
– Vi är övertygade om att företagen har ett väl utvecklat arbete vad gäller miljöfrågor, men uppenbarligen är detta inte känt hos allmänheten, säger han.
Sex läkemedelsföretag ingick i undersökningen: Astrazeneca, Pfizer, Johnson-Johnson, Roche, Glaxosmithkline och Merck S-P. Samtliga får lågt betyg för sitt hållbarhetsarbete, även om Astrazeneca sticker ut något från de övriga och placerar sig som branschbäst på 43:e plats av de totalt 151 företagen.
– Det stämmer överens med den övergripande trenden, att svenska varumärken bedöms som bättre än utländska. Det kan finnas andra aspekter också, men sådan detaljkunskap får vi inte i en sådan här undersökning, säger Tomas Zimmermann.
Så gjordes undersökningen Sustainable Brands är Sveriges största hållbarhetsundersökning av varumärken. Undersökningen, gjordes av IDG Research, Realtion capital partners och Novus och baseras på FN:s definition av hållbarhet.
I undersökningen undersöktes 151 företag i tolv branscher utifrån ett konsumentperspektiv.
Undersökningen genomfördes via webbintervjuer. 4 500 enkäter skickades ut och 3 183 personer svarade vilket motsvarar en svarsfrekvens på 71 procent. Undersökningens konsumenturval motsvarar befolkningen när det gäller fördelning på kön, ålder och region.
Om läkemedelsbranschen jämförs med dagligvarubranschen och detaljhandeln, som ligger högst upp i undersökningen, blir det tydligt att den dagliga kundkontakten är viktig för förtroendet.
– De bygger synergier med varandra. Om Arla miljömärker sina varor kommer både de och affären som säljer dem att uppfattas som ansvarstagande. När det gäller läkemedel är det något som majoriteten av svenskarna kanske inte använder på daglig basis. Och ofta är det otydligt vilket företag som står bakom ett visst läkemedel.
När man ser på vilka informationskällor konsumenterna använder sig av blir det tydligt att det inte räcker med att enbart måla upp en bild av företaget som hållbart genom marknadsföring. Konsumenterna skapar sig istället oftast en uppfattning om företagen via tredjepartsinformation, genom att följa mediebevakningen och lyssna på vad vänner och bekanta har att säga.
– Om inte branschen och företagen själva informerar sina konsumenter om hur man arbetar blir det istället mediebilden som kommer fram. Ta läkemedelsskandalen i Indien för några månader sedan. En sådan händelse gör inte direkt att konsumenterna får en positiv bild av branschen, säger Tomas Zimmermann.
Och läkemedelsbranschens bottenplacering i undersökningen manar till eftertanke. Bland annat kommer Lif att ta upp resultatet för diskussion i styrelsen.
– Hållbarhets- och csr-arbete är viktiga frågor och vi kommer att väga in dem ännu tydligare i vårt arbete, säger Ander Blanck.
Men även läkemedelsföretagen måste själva bidra för att vända bilden.
– I det långa loppet måste man bli tydligare i sin kommunikation – gör man rätt saker och ska man göra mer? Det är viktigt att allmänheten har ett högt förtroende för branschen, säger Anders Blanck.
