Hjälper immunförsvaret mot cancer
Det danska företaget Cytovac har utvecklat en metod för att genomföra immunoterapi mot cancer.
Alecsat steg för steg
Alecsat står för Autologous lymphoid effector cells specific against tumour-cells. Tekniken går ut på att odla och aktivera olika immunceller, så kallade lymfocyter, och göra att de attackerar och dödar tumörceller. Tekniken består av flera steg och tar i nuläget 26 dagar att genomföra.
1. Ett blodprov tas från patienten.
2. Immunceller, lymfocyter och monocyter, isoleras från blodprovet
3. Monocyterna behandlas i sex dagar för att bli dendritceller.
4. En del av lymfocyterna behandlas tillsammans med dendritcellerna, vilket stimulerar lymfocyternas tillväxt. Lymfocyterna bildar sedan T-hjälparceller, vilka behandlas för att bära tumörspecifika antigen på sin cellyta. På detta sätt har lymfocyterna blivit både T-hjälparceller och antigenpresenterande celler, APC.
5. Resterande lymfocyter blandas med dessa T-hjälparceller, vilka hjälper dem att bli cytotoxiska T-celler, och NK-celler. Dessa är riktade mot specifika antigen, molekyler på cellytan, på tumörcellerna. Dessa antigen tillhör klassen Cancer Germline Antigens.
6. De cytotoxiska T-cellerna och NK-cellerna injiceras i patienten igen, där de attackerar och förhoppningsvis dödar tumörcellerna.
Hittills har behandlingen testats med goda resultat på patienter med prostatacancer och nu är siktet inställt på att testa metoden på fler cancertyper. En cancerbehandling innebär ofta både kirurgi, radioterapi och kemoterapi – behandlingar som är påfrestande för patienten. Men med immunoterapi kan det kan räcka med ett enda blodprov från patienten för att döda cancercellerna.
I mitten av 2010 slutförde det danska företaget Cytovac en fas I-studie där de testade en egenutvecklad metod för immunoterapi på patienter med prostatcancer, med gott resultat. Metoden, Autologous lympfhoid effector cells specific against toumor-cells (Alecsat), är en typ av cellbaserad immunoterapi som har utvecklats av doktorerna Alexei Kirin och Karine Djandjougazian, som nu arbetar vid Institutet för cancerbiologi hos det Danska Cancersällskapet, Danish Cancer Society.
Genom att utsätta immuncellerna för rätt omständigheter och aktivera dem för tumörspecifika antigen, molekyler på cellytan som immuncellerna känner igen, triggas immuncellerna att döda cancercellerna.
Kroppens eget immunförsvar är nämligen ofta försvagat vid många typer av cancer och på detta sätt får patienternas immunförsvar hjälp att aktiveras.
Cytovacs teknik innebär att ett litet blodprov tas från patienten. Från detta blodprov isoleras specifika immunceller vilka i sin tur delas upp i två grupper: lymfocyter och monocyter.
Efter en 26 dagar lång behandling, med bland annat specifika tillväxtfaktorer och aktiveringsfaktorer, har lymfocyterna odlats och aktiverats till två olika celldödande immunceller: cytotoxiska T-lymfocyter och NK-celler, som är riktade specifikt mot tumörcellerna.
Immuncellerna injiceras tillbaka in i patienten och attackerar personens tumörceller. Förhoppningsvis leder detta till att tumören utplånas och att patienten blir frisk.
Vissa av immuncellerna blir även minnesceller, som kan ”komma ihåg” hur tumörcellerna såg ut. På så sätt kan behandlingen förhoppningsvis även motverka en framtida utveckling av cancer hos patienten. Cytovac är inte ensamma om att pröva immunoterapi som behandling mot cancer. Det utmärkande med deras metod är hur immuncellerna odlas utanför kroppen, och hur de aktiveras för att bli tumörspecifika.
Vanligtvis går immunoterapier ut på att odla upp en typ av patientens celler, så kallade antigenpresenterande celler, och inicera dessa tillsammans med tumörantigen. Detta kräver att patientens immunförsvar är så starkt att kroppen själv kan bilda de tumördödande cellerna cytotoxiska T-celler och NK-celler. Så är ofta inte fallet.
I kroppen bildas cytotoxiska T-celler och NK-celler genom en interaktion mellan tre olika celltyper: en naiv T-cell, som kan vidareutvecklas, en T-hjälparcell och en antigenpresenterande cell.
Alecsatmetoden gör det möjligt att bilda T-hjälparceller som även fungerar som antigenpresenterande celler, något som gör att uppodlingen av cytotoxiska T-celler och NK-celler går snabbare och smidigare. Det ställer dessutom mindre krav på patientens eget immunförsvar.
– Med andra immunoterapier baserade på cytotoxiska T-lymfocyter och NK-celler tar framställningen av cellerna mycket lång tid, upp till flera månader, medan vår metod gör att immuncellerna är färdiga för använding efter endast 3-4 veckor, säger Martin Roland Jensen, vd för Cytovac.
I mitten av 2010 slutfördes Cytovac en fas I-studie, där 13 patienter med prostatacancer fick en injektion vardera med cytotoxiska T-celler och NK-celler. Under studien, som utfördes på Frederikssunds sjukhus, mättes flera olika cancerindikatorer. Bland annat mättes halten prostataspecifikt antigen, PSA, i patienternas blod. Hos vissa patienter stabiliserades eller sjönk halten av PSA. Detta är en indikation på en positiv effekt av behandlingen mot prostatacancer. Resultaten visade också att behandlingen inte ledde till några bieffekter.
Prostatacancer drabbar främst män över 50 år och är i de allra flesta fall en långsamt växande tumörsjukdom som ofta behandlas med kirurgi, samt radioterapi och hormonterapi. Patienterna i Cytovacs studie hade alla en typ av prostatacancer där hormonbehandlingar inte längre hindrar tumören från att växa.
Att prostatacancer är en sjukdom som äldre män får är en myt. Nu ser man att sjukdomen går ner i åldrarna på samma gång som människor blir allt äldre. Alltså finns det ett ökat behov av nya behandlingsalternativ.
Men att det just blev prostatcancer som blev det första testet för den egenutvecklade immunoterapin har flera skäl. Ett är att sjukdomen ofta utvecklas långsamt, vilket ger goda förutsättningar för att undersöka behandlingens effekter. Ett annat är cancerindikatorn PSA, som lätt kan läsas av med analys av ett blodprov.
Uppmuntrade av de goda resultaten i den första fas I-studien startas en ny fas I/II-studie i mars 2011. Där ska patienterna få tre injektioner av immuncellerna, med fem veckors mellanrum, för att undersöka den mer långvariga effekten av behandlingen. Både i den redan utförda och i den nya studien testades immunoterapin som ensam behandlingmetod.
– Men i framtiden tror jag att vår metod kommer att användas i kombination med andra behandlingsalternativ, som kirurgi eller kemoterapi, säger Martin Roland Jensen.
En av fördelarna med immunoterapi är just att den kan ges tillsammans med andra behandlingar utan problem. Exempelvis kan den användas för att ta bort kvarvarande tumörceller när tumören har avlägsnats kirurgiskt.
Martin Roland Jensen ser heller ingen anledning till att Cytovacs immunoterapi inte ska kunna användas även för andra cancerformer. Han hoppas kunna starta en studie av behandlingens effekt vid bukpottskörtelcancer i maj i år. En annan studie på hjärntumörer, glioblastom, planeras också.
– Just nu arbetar vi med att effektivisera metoden och göra den snabbare. Vi har redan fått ner cellbehandlingstiden från 35 till 26 dagar och vi vill förkorta den ännu mer, säger Martin Roland Jensen.
