Björklund nappar på larm
Idag presenterade utbildningsministern tre områden som kan förbättras så att klimatet för den kliniska forskningen ska bli bättre.
I en debattartikel på dn.se beskriver utbildningsminister Jan Björklund tre punkter som kommer att behöva förändras för att Sverige ska behålla sin framstående position inom medicinsk forskning.
1 Skärpta kriterier för Alf-medlen
Staten ger sedan lång tid årligen ett ekonomiskt anslag till de landsting där det finns medicinska universitet, för att bland annat betala en del av kostnaderna för den medicinska forskningen vid dessa landsting. Totalt uppgår dessa så kallade Alf-medel till 2,2 miljarder kronor varje år. Pengarna utbetalas i huvudsak som en schablonersättning. Enligt Jan Björklund bör skarpa kriterier sättas upp för utbetalning av dessa medel, och kriterierna ska utvärderas och kunna påverka hur medlen fördelas mellan landstingen. Kriterierna bör avse omfattning och nivå på klinisk forskning. Landstingen måste ta den kliniska forskningen på allvar.
2 Öka landstingens medverkan i klinprövningar
Landstingen måste medverka i kliniska prövningar av nya läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter. Det krävs också uppföljning av i hur stor omfattning landstingen medverkar. Kostnaderna för läkemedelsprövningar ska bäras av läkemedelsföretagen, men det är tänkbart att deltagande i sådana prövningar också ska kunna påverka Alf-medlens storlek för respektive landsting.
3 Krav på viss nivå av klinforskning för universitetssjukhus-status .
I dag finns så kallade universitetssjukhus på de orter där det finns läkarutbildning. Namnet ”universitetssjukhus” ger hög status i sjukvården och antas borga för spetskompetens och kvalitet. Men enligt Jan Björklund bör det övervägas om begreppet universitetssjukvård ska kvalitetssäkras. Han menar att det är tänkbart att begreppet bara får bäras av landsting som uppfyller skarpa krav på klinisk forskning inom sjukvården, vilket från början varit avsikten med detta begrepp. Han framhåller också att både utbildning av duktiga läkare och medicinsk forskning på högsta internationella nivå förutsätter samverkan med sjukvård som ligger i täten för utvecklingen.
