23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Life Science Sweden
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.
Kontakta oss för en företagslösning.

Bättre diagnos med nanoteknik

Ett fåtal biomarkörer kan räcka för att sätta diagnos i framtiden, enligt ny forskning.
För att sätta diagnos

på olika sjukdomstillstånd tas blod- eller vävnadsprover från patienter. Men för att proverna ska ge utslag måste blodet och vävnaderna innehålla miljontals av den biomarkör som avslöjar sjukdomen. Nu visar ny forskning från Chalmers tekniska högskola att det i framtiden kan bli möjligt att sätta diagnos då proverna endast innehåller ett fåtal molekyler.





Anders Gunnarsson är forskare

på institutionen för biologisk fysik vid Chalmers. Han forskar på nya metoder för att hitta biomarkörer för sjukdomar som avger väldigt få markörer i blod och vävnad.





– Inom den medicinska forskningen har man upptäckt att många biomarkörer – biomolekyler som indikerar en viss sjukdom – finns i kroppen i väldigt små mängder, så små att de inte kan detekteras med dagens metoder, säger Anders Gunnarsson.





Anders Gunnarsson har studerat

hur liposomer, nanopartiklar av lipider, kan användas för att känna igen olika typer av biomarkörer. Genom att förse nanopartiklarna med receptorer eller DNA-molekyler ska partiklarna ge ifrån sig en signal, optisk eller kemisk, då de binder till eller reagerar med olika sjukdomsmarkörer.





– Målsättningen är att de metoder som jag har varit med och utvecklat och som jag beskriver i min avhandling, ska kunna användas för analys av vävnadssnitt relaterade till Alzheimers sjukdom och som diagnosmetod för bland annat virussjukdomar som vinterkräksjukan. Förmågan att detektera biomarkörer i mycket små mängder gör det möjligt att diagnostisera patienter i ett tidigare skede innan sjukdomen fortskridit till ett allvarligare stadium, säger Anders Gunnarsson.





Metoden som Anders Gunnarsson

använder kan också användas för screening av läkemedelskandidater då de flesta av alla läkemedelssubstanser binder till receptorer på cellens yta. Forskargruppen har nu inlett ett samarbete med Astrazeneca och hoppas att metoden kan användas i studier av läkemedelsinteraktioner och därmed förkorta utvecklingstiden av nya läkemedel.



BREAKING
{{ article.headline }}
0.078