Snedfördelning av Europeiska forskningsrådets anslag
Risk för "brain drain" inom Europa enligt polsk professor.
Rådet delade förra året ut forskningsbidrag i storleksordningen 660 miljoner Euro, vilket motsvaras av 5,8 miljarder svenska kronor. 294 av totalt 2284 ansökningar beviljades, varav 60 procent gick till forskningsprojekt inom Storbrittannien, Tyskland, Frankrike och Italien. 21 länder, varav bland annat Slovenien, Kroatien, Malta och Turkiet blev helt utan anslag. Medelåldern på de forskare som fått del av anslagen är 53 år, och endast 12 procent är kvinnor
14,6 procent av ansökningarna inom naturvetenskap och teknik, 13,5 procent inom life sciences och 9,1 procent inom samhällsvetenskap och humaniora, blev beviljade.
När EU-parlamentets kommitté såg över de europeiska forskningsprogrammen föreslog man att en del av medlen ska användas för att lyfta forskningen i finansiellt svagare EU-länder. Men så har det alltså inte blivit, vilket professorn i fysik vid polska vetenskapsakademin och före detta vice forskningsminister i Polen, Jercy Langer, är starkt kritisk till.
- De som fått anslag vill genomföra sina projekt på Europas topp-institutioner. Därför riskerar en ”brain drain” inom Europa att inträffa. Utan program som uppmuntrar samarbete mellan de bästa forskarna inom Eurropa, om möjligt också från mindre gynnsamma regioner och förfördelade kön, så riskeras ERC:s framtid, säger han till University World News.
