Tillväxtbolagens kassako magrar
I tider av ekonomisk oro drabbas även den pengatätaste bransch. Det svenska riskkapitalet har minskat drastiskt sedan millennieskiftet och nu kräver riskkapitalisterna skattelättnader för att riskkapital även i fortsättningen ska kunna vara en grogrund för innovativa företag.
Anna Söderblom , ekonomie doktor på Handelshögskolan, har studerat hur läget ser ut för det svenska riskkapitalet och presenterade nyligen sin avhandling.
– Det har skett en dramatisk nedgång av riskkapital globalt. I Sverige har antalet aktiva riskkapitalbolag minskat med 65 procent sedan 2002 och den största nedgången har skett i privata bolag men även i statliga, säger hon.
Anledningen är att avkastningen från investeringarna i tillväxtbolag har varit för dålig och jämfört med aktieindex har avkastningarna från riskkapital utvecklats betydligt sämre. Orsaken till den negativa utvecklingen är, enligt Anna Söderblom, oklar.
Teorierna delar ekonomiforskarna i två läger, där den ena sidan menar att riskkapitalet är precis så omfattande som det ska vara och att det läget kring år 2000 var ett resultat av it-bubblan. Denna falang menar att branschen måste genomgå flera förändringar, något som redan har påbörjats. Det andra lägret menar dock att det hela tiden kommer nya bubblor och att riskkapitalet alltid präglas av stora upp- och nedgångar.
Riskkapitalbolagen förvaltar kapital i fonder och utifrån dessa görs investeringar i bolag. Fondernas livslängd är oftast begränsad till tio år och under perioden ska investeringarna ge vinst innan de avyttras. Avyttring sker genom att sälja eller notera bolaget. Marie Reinius, vd för Svenska Riskkapitalföreningen, är kritisk till modellen.
– Det tar ofta längre tid att bygga unga tillväxtbolag och det kräver mer kapital än man tror. Det är svårt att klara detta inom ramen för fondstrukturerna, speciellt inom kapitalintensiva branscher som life science, säger hon.
För att förbättra förutsättningarna för det tidiga riskkapitalet vill hon bland annat se gynnsammare skatteincitament. I slutet av januari presenterade regeringen ett förslag till ett svenskt riskkapitalavdrag, ett förslag som Marie Reinius är skeptisk till.
– De föreslagna reglerna är mycket komplicerade och effekten kan ifrågasättas. Vi vill att det istället införs en definitiv skattelättnad och inte en skattekredit under ett antal år som nu förespråkas.
