23948sdkhjf

Tysk dom i patenttvist om stamceller

Tysklands högsta domstol är först ut att tillämpa EU-förbudet mot patent på stamceller. Trots att tyskarna går på EU:s linje har de "förbjudit så lite som möjligt", enligt patentexperten Niklas Mattsson.
EU-domstolens omdiskuterade beslut om att det inte går att ta patent på stamceller har väckt både känslor och frågetecken. När beslutet för första gången tillämpas väljer Tysklands högsta domstol Bundesgerichtshof att göra en bredare tolkning.

- Tyskland är första land att tillämpa EU-domstolens utlåtande i frågan om stamcellspatent och utfärdade nyligen den slutliga domen i Brüstle-målet. Av beslutet att döma går de på EU-domstolens linje, men väljer att göra en liberal bedömning och har förbjudit så lite som möjligt, säger Niklas Mattsson, patentkonsult på Awapatent.



Bakgrunden är ett
mål som ursprungligen kommer från Tyskland. Professorn Oliver Brüstle sökte 1997 patent för en teknik där han isolerar fram neurala prekursorceller från mänskliga embryonala stamceller och sedan använder dem för behandling av nervsjukdomar. Patentet överklagades av Greenpeace som ansåg att det stred mot EU-direktivet som säger att exploatering av mänskliga embryon inte får patenteras. Målet har sedan dess vandrat genom hela rättssystemet eftersom det varit svårt att avgöra vad som är ett mänskligt embryo och om celler som renas fram från mänskliga embryon omfattas av regelverket. Under hösten 2011 tog EU-domstolen beslut om att säga nej till patent på stamceller och precis som EU-domstolen är domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg och de tyska underinstanser som tidigare beslutat i frågan har nu även Tysklands högsta domstol tagit samma beslut, om än ett lindrigare sådant.

- Som jag förstått det har patentet ogiltigförklarats i den version som det först beviljades, men det upprätthåller ändå ett visst skydd, säger han.



Själva knäckfrågan är
nu, enligt Niklas Mattsson, om domstolarna ska vara exklusiva eller inklusiva i sin tolkning och om det räcker med att bara förbjuda patent som endast är baserade på förstörelse av embryon, eller ifall förbudet även ska täcka patent där användning av embryon bara är ett alternativ bland flera.

EU-domstolens beslut från 2011 väckte stor oro i forskarvärlden. Detta främst för de forskare och företag som utvecklar terapier som är sprungna ur forskning som utgår från stamceller eftersom finansiärer gärna drar öronen åt sig då slutprodukten inte går att skydda. Och utan finansiering är vägen till marknaden och patienterna betydligt längre. Men enligt Niklas Mattsson är det oavsett utgången från patentdomstolarna inte helt kört för forskningen.

- Om man vet vad som gäller kan man anpassa patenten efter det och ändå få visst skydd för sina produkter, säger han.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078