Virtuella patienter på framfart
Sectras virtuella hantering av röntgenbilder i 3D kan bli nästa stora svenska exportsuccé
Vid Linköpings universitetssjukhus görs i dag omkring 75 procent av landets alla datortomografibaserade hjärtkärlundersökningar. Anledningen är främst de tekniska framsteg som gjorts på bildforskningsinstitutet CMIV och som möjliggjort helt nya sätt att hantera de enorma mängder data som kommer från röntgenundersökningar och magnetkameror. CMIV är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum kopplat till både Linköpings universitetssjukhus, Linköpings tekniska högskola och Visualiseringscentret i Norrköping, och har sitt säte på Linköpings universitetssjukhus, på plan elva mitt emot röntgenavdelningen.
– Vi arbetar väldigt tätt ihop med klinikerna och har nära kontakt med den dagliga patientvården, säger Anders Persson, överläkare på sjukhuset och professor vid Linköpings universitet.
Anders Persson är föreståndare för CMIV och också en av upphovsmännen till det virtuella och visuella bordet Sectra visualization table som tagit allt mer mark det senaste året. Visualiseringsbordet erbjuder en 3D-hantering av enorma mängder röntgenbilder som manövreras genom en enorm pekskärm där användaren kan rotera, vinkla och förstora bildobjekt. Bordet marknadsförs, som namnet avslöjar, av medicinteknik- och mjukvaruföretaget Sectra och är ett exempel på en produkt som tagits fram genom samarbete mellan industri, akademi och vård.
– Det hela började egentligen med att Anders Persson ville möjliggöra rendering av en helkroppsscan av en vuxen patient, med extremfallet upp till 20 000 röntgenbilder. Lösningen blev den mjukvara som hanterar data och presenterar dem på en 46-tumsskärm med pekfunktion, säger Per Elmhester, produktchef för visualiseringsbordet på Sectra.
Sectras expertis på området är mjukvaran Pacs, som redan fanns på marknaden då idén till bordet föddes. De övriga tre komponenterna, pekskärmen, hårdvaran och bordsramen, plockas ihop från tre separata leverantörer. Hittills har bordet främst sålts för användning inom medicinsk utbildning, men en del sjukhus använder det för rättsmedicinska undersökningar och preoperativ planering där läkare kan förbereda sig inför operation. Linköpings universitet fick sitt bord installerat i våras och använder det främst i utbildningssyfte, men också i klinik.
– Det största användningsområdet är att undervisa i anatomi vid den medicinska utbildningen, men vi använder bordet vid hjärtkärlundersökningar och i rättsmedicinfall när det finns misstanke om mord, säger Anders Persson.
Anders Persson har också använt bordet för undersökning av ovanliga patienter. De finns också lagrade i bordets demoversion. Förutom människor har även en älg, ett lejon och en mindre brunbjörn scannats in via magnetkamera.
Utöver Linköping så har även Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Örebro universitet installerat varsitt bord. Internationellt har två sjukhus i St Petersburg i Ryssland köpt in bord för preoperativ planering, främst vid borttagning av tumörer men även vid neurokirurgi och operationer på barn. Under året har bord sålts till bland annat USA, Saudiarabien, Turkiet och Australien och nu senast till ett universitet i Tyskland.
– I vården ser man att bordet kan spara pengar genom att undvika komplikationer, men även att vården blir effektivare och säkrare för patienter. I utbildningssyfte ses en möjlighet för bättre undervisning som dels ligger närmare verkligheten dels som ett bra sätt att lära sig anatomi, säger Per Elmhester, som samtidigt påpekar att bordet är ett komplement och troligen inte kan ersätta riktiga kroppar vid viss undervisning.
– Att dissekera en kropp är bra på många sätt framförallt för att få känslan som du aldrig kommer att få genom att skära i en virtuell kropp. Bordet är ett komplement där du kan jämföra normal-anatomi och anomalier, se om organ är förstorade, om det finns främmande föremål eller skadade blodkärl, men du kan exempelvis för närvarande inte väga organen, säger han.
Bordet är medicintekniskt klassat i och med att det är möjligt att ställa diagnos med hjälp av mjukvaran. Produkten fick regulatoriskt godkännande i februari tidigare i år och därefter har marknaden fått upp ögonen för produkten.
– I dagsläget har vi sålt 16 bord. Nästa år räknar vi med att ha dubblat det antalet, kanske till och med tredubbla det, säger Per Elmhester.
Även om fokus ligger mycket på medicin- och vårdanvändning finns det ännu fler möjligheter inom medicintekniken.
– Inom vår ortodivision för dialoger med medicinteknikbolag och där finns ett jätteintresse för att se hur implantat passar efter röntgenbilderna, säger Per Elmhester.
Sectra har i dag ett samarbete med implantatbolaget Zimmer för att utvärdera användningsområdet.
– Om du har en patient som behöver en ny höftkula så kan vi med hjälp av en röntgenbild matcha den mot Zimmers hela produktbibliotek med implantat tack vare mjukvaran. Kan man räkna lidande i pengar finner du en besparing i att ortopederna inte behöver prova olika implantat och låta patienten vara sängliggande i väntan på att rätt implantat ska levereras, säger Per Elmhester.
Mjukvaran kan användas av ortopeder på sjukhusen och kan tillämpas för både höft-, knä-, axel- och ryggkirurgi. För Anders Persson har bordet haft stor betydelse och han tror att tekniken kommer få mer plats i vården framöver.
– Istället för att titta på 20 000 korvskivor och visa en åt gången så kan du se hela korven. På sikt tror jag att bordet kan få en betydande vikt inom ortopedin, där du bland annat kan se hur patienten såg ut innan operation och du kan se hur benbitarna låg och hur du ska stoppa tillbaka dem, säger han.
Förutom medicinteknik-sektorn har Sectra också börjat nosa på dentalmarknaden.
– Vi har påbörjat diskussioner med odontologer för att se hur visualiseringsbordet skulle kunna stödja utbildning för käk- och tandkirurger. Det hela är rätt nytt, men jag tror på idén.
