23948sdkhjf

"Ställ krav på leverantörerna"

Även om leverantören garanterar att komponenterna de säljer är tillverkade enligt Rohs-direktivet ligger det slutgiltiga ansvaret ändå hos företaget bakom slutprodukten. CE-experten Anna Forsgren ger sina bästa Rohs-tips.
ATT ANPASSA medicintekniska produkter enligt nya Rohs-direktivet är ett arbete som tar både tid och resurser. Företag som redan gjort frivilliga åtaganden efter tidigare miljökrav har en fördel, men i stora drag handlar det om att upprätta bra rutiner för Rohs-arbetet och att öka samarbetet med företagets leverantörer.

– För att få dokumentationen rätt krävs det att företaget vet vilken information som ska krävas in, hur de ska handskas med den och i vilken form detta sker bäst. Det är också bra om personen som är ansvarig har rätt kompetens och kan tyda informationen som samlas in och också se när den är ofullständig, säger Anna Forsgren, kemirådgivare på kvalitets- och certifieringsföretaget Intertek.

Vanligtvis hamnar frågan hos den regulatoriska enheten på företaget, men enligt Anna Forsgren blir det bäst om arbetet sprids bredare i organisationen.

– Precis som i andra branscher handlar det om att identifiera vem som äger frågan om Rohs på företaget och denna kan gärna leda arbetet. Sedan är det bra om produktchef och FoU-enhet är involverade för att upprätta rutiner som passar deras arbetssätt, till exempel om ni måste välja nya komponenter till produkten. Inköparna är minst lika viktiga för Rohs-arbetet eftersom mycket handlar om att köpa in rätt komponenter, likaså enheten för tillverkning, om man står för tillverkningen själv så att säga, säger hon.

Enligt Anna Forsgren kan det vara en utmaning för medicinteknikföretag att identifiera och säkerställa att de komponenter som inte är elektriska, men som ändå kan innehålla miljöfarliga ämnen uppfyller kraven i Rohs.

– För att det ska bli görbart måste man kunna ställa krav på leverantörerna. Vissa leverantörer är verksamma i branscher som inte handskas med elektronikkomponenter alls och de har inte alltid koll på vilka krav som ställs.

Hon påpekar också att leverantörer ibland kan påstå att de tillverkar produkter i enlighet med EU:s miljökrav, då de i själva verket inte har koll på regelverken.

– Det bästa är att sätta sig ned med leverantören och fråga hur de säkerställer att komponenterna lever upp till kraven. Du kan också ta med dig leverantören på utbildningar inom ämnet, säger hon.

För även om det visar sig vara leverantörens komponent som innehåller miljöfarliga ämnen är det företaget bakom slutprodukten som står som ansvarigt mot tillsynsmyndigheterna

– Visar det sig att det är fel på varan så är det en civilrättslig fråga och det tar inte Kemikalieinspektionen hänsyn till utan anmäler företaget som sätter produkten på marknaden inom EU. Därför är det väldigt viktigt att ditt leverantörsavtal täcker sådana tvister, säger hon och fortsätter:

– Många företag har fortfarande avtal som innehåller allmänna villkor enligt branschpraxis. Men där går ansvaret över till köparen så fort de fått komponenten. Om man jämför med lasagne och hästkötts-skandalen så kan leverantörskedjorna vara längre och än mer komplicerade i elektronikbranschen och det är viktigt att du har koll på hela kedjan.

När ska företagen börja tänka Rohs?

– Allra helst från början så man inte utvecklar en produkt som innehåller en komponent som inte är kompatibel med Rohs och som sedan visar sig vara svår att byta ut. Allra senast när det är dags att börja arbeta med lanseringen, annars uppfyller produkten inte kraven för CE-märkningen, som krävs för att få sälja produkten.

Hur involverar man bäst hela bolaget i Rohs?

– Allra lättast är det om företaget råkat ut för något, som att tillsynsmyndigheten utför tillsyn eller att en kund ställer krav för att få till en affär som i sin tur sätter press på hela företaget. Det är också ett bra om företaget har en ledning som är engagerad i frågan.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063