23948sdkhjf

Så ska hon få fart på prövningarna

Regeringen har utsett Ingrid Petersson som särskild utredare av en statlig satsning som ska förbättra möjligheterna att driva kliniska prövningar i Sverige. "Det är viktigt att inte titta bakåt", säger hon om sitt uppdrag.
I slutet av juni presenterade regeringen en ny satsning på nationell samordning av kliniska prövningar. Satsningen inleds med en utredning där olika system för hur samordningen ska gå till ska utvärderas. Nu har regeringen utsett Ingrid Petersson till särskild utredare.

Ingrid Petersson, som nyligen utsågs till ny generaldirektör för Formas från och med den 1 september, har tidigare arbetat med offentliga relationer inom Astrazenecas globala forskningsorganisation och kommer närmast från posten som styrelseordförande i Sveriges Lantbruksuniversitet. Parallellt har hon också arbetat med sin konsultfirma som erbjuder tjänster inom utrednings- och rådgivningsuppdrag inom organisations-, ledarskaps- och kommunikationsfrågor. Hon har dessförinnan arbetat som statssekreterare på Jordbruksdepartementet och har erfarenheter även från Socialdepartementet och Finansdepartementet.

I Ingrid Peterssons uppdrag ingår att titta på vad som kan göras på nationell nivå för att komma tillrätta med det faktum att antalet kliniska prövningar minskat stadigt i Sverige de senaste åren.

- Jag tror att det är viktigt att inte titta bakåt och jämföra med hur det var för 20 år sedan när vi hade två stora läkemedelbolag i Sverige som jobbade med blockbusters. Det ser annorlunda ut i dag med andra typer av studier för andra typer av indikationer, säger Ingrid Petersson.

Förutom att gå igenom gamla utredningar och ta del av erfarenheter från andra länder ska Ingrid Petersson träffa olika aktörer inom den kliniska forskningen, från industrin och sjukvården till CRO:er och forskare inom akademin.

- En viktig fråga är hur Sverige ska positionera sig i det nya landskapet och hur man kan stödja detta för framtiden, säger hon.

Ett problem som ständigt återkommer när frågan om kliniska prövningar diskuteras är svårigheten att komma in i sjukvården. Läkemedelsbolagen och CRO:erna upplever att det är svårt att få tillgång till patienter medan läkarna och forskarna säger sig vilja bedriva mer klinisk forskning men att det varken finns tid eller pengar.

- Det är en viktig fråga att titta på, och som alltid finns det två sidor – hur stor är efterfrågan på kliniska studier och vad är det sjukvården säger nej till, säger hon.

Men frågan om kliniska prövningar är inte ny och problemet har utretts vid ett antal tillfällen tidigare.

Vad talar för att du kommer att lyckas hitta en lösning?

– En sak jag kommer att titta på är vad som faktiskt är ett bra och realistiskt resultat med avseende på antal prövningar. Vi är ett litet land med få och välbehandlade invånare vilket gör att vi inte är aktuella för alla typer av studier. Ett mål är därför att identifiera specifika insatser vi kan göra för att Sverige ska kunna nischa sig och ändå bli ett attraktivt prövningsland, säger Ingrid Petersson.

Inom ramen för satsningen lägger regeringen 30 miljoner kronor under 2013, ytterligare 40 miljoner kronor under de två nästkommande år samt 50 miljoner kronor årligen från och med 2016.

- Läkemedelsindustrin drar in mer exportintäkter till Sverige än bilindustrin, men är utsatt för en stenhård internationell konkurrens. För att klara den globala konkurrensen måste vi skapa goda förutsättningar för Sverige att behålla läkemedelsindustrin, säger utbildningsminister Jan Björklund, i ett pressmeddelande.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december i år.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079