Lif positiv till Alf-utvärdering
Att uppföljningen av Alf-medlen nu är på gång är bra, menar Anders Blanck på branschorganisationen Lif, men vårdens inblandning i kliniska prövningar hade kunnat värderats högre.
Alf-uppföljning har länge varit en av Läkemedelsindustriföreningen, Lifs, hjärtefrågor och vd:n Anders Blanck är positiv till att det nu börjar hända något.
- Detta är ett viktigt steg i rätt riktning. Alf-avtalet innebär i sig inte att de forskande företagen får några pengar, men det är en tydlig markering att klinisk forskning är en viktig del i vården, säger han.
Anders Blanck påpekar att regeringen genom att utvärdera kvalitet och effekt av Alf-finansierad forskning får möjligheten och ett verktyg att stimulera klinisk forskning. Att omfördela resurser utifrån resultaten av finansieringen kan ge signaler till landstingen att klinisk forskning är en del av uppdraget.
- Från industrins perspektiv är fördelningsverktyget viktigt men också att den motpart vi behöver för att kunna utföra kliniska prövningar får stöd i ryggen att delta, säger han.
Enligt förslaget ska forskningen utvärderas utifrån tre aspekter; vetenskaplig kvalitet, klinisk betydelse och samhällsnytta samt forskningens förutsättningar. Och det är den sistnämnda aspekten Anders Blanck är särskilt positiv till för det är där kliniska prövningar inkluderas.
- Här kan man mäta hur bra sjukhusmiljöerna är på att samverka med andra aktörer exempelvis från industrin. Det ger en legitimitet i att samverkan är en viktig del.
Men värderingen av punkten förutsättningar för forskning har minst betydelse av de tre kriterierna och ska bara uppfylla tio procent av den totala bedömningen medan kriteriet för vetenskaplig kvalitet ges 60 procent i utrymme. Även om Anders Blanck överlag är positiv till förslaget hade han gärna sett att delen där kliniska prövningar ingår hade värderats högre.
- Viktningen skulle man kunna diskutera. Ur vårt perspektiv skulle vi gärna sett en annan fördelning, men samtidigt förstår vi att Vetenskapsrådet värderar den vetenskapliga kvaliteten väldigt högt.
En annan nackdel i bedömningsmodellen är enligt Anders Blanck att den är komplex i sin utformning. Uppföljningen sker under en längre tid och de olika aspekterna ska värderas i olika subpaneler och flätas samman under ledning av flera internationella vetenskapliga experter.
- Det blir ganska tungrott. Utvärderingen kommer att ta ett år och ska göras regelbundet och man får jobba ganska hårt för att få fram mjuka fakta. Modellen är ganska teknisk och risken finns att man inte ser skogen för alla träd.
Men vad som blir den konkreta effekten av utvärderingsmodellen återstår att se. Förslaget är inlämnat till Utbildningsdepartementet och vad som är nästa steg är i dagsläget oklart. Inte heller nästa Alf-avtal är färdigt, men Anders Blanck är hoppfull.
- Tanken med utvärderingen måste ju vara att kunna omfördela medel och kunna vidta åtgärder om inte kraven för Alf-medel uppfylls. Men vi får ser hur det blir med de nya Alf-avtalen, säger Anders Blanck.
Nuvarande Alf-avtal löper ut vid årsskiftet 2014/2015 och nästa omgång är fortfarande under förhandling.
