Lunds universitet löser ESS pengabrist
Lunds universitet använder bufferten för att finansiera pengahålet i forskningssatsningen ESS.
- I höstens budgetproposition blev det uppenbart hur stor del av ansvaret för ESS som Lunds universitet tar. I Stockholm hör man ofta att Lund får så mycket pengar men sanningen är att vi också betalar stora summor för forskningsanläggningarna som nu byggs. Mycket av våra totala forskningsresurser går till att finansiera ESS och Max IV, säger Per Eriksson, rektor för Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Forskningsanläggningen ESS har precis som grannbyggnaden Max IV dragits med en del ekonomiska frågeställningar. Trots att 18 länder har sagt att de vill vara med i samarbetet har få skrivit avtal om det. ESS, eller European Spallation Source, ska bli ett flervetenskapligt forskningscentrum baserat på världens mest kraftfulla neutronbaserade partikelaccelerator och beräknas kosta 1,8 miljarder euro. Av den summan ska Sverige stå för 35 procent av konstruktionskostnaderna, och staten står för majoriteten av dessa genom Vetenskapsrådet.
Men för Lunds universitets del är det inga problem att ta hela summan på en gång, menar Per Eriksson.
- Det fungerar bra att betala av fortare än tänkt eftersom vi kan ta av vårt myndighetskapital. Vi kan dessutom få loss drygt 80 miljoner kronor från försäljningen av aktier i Ideon AB som genomfördes för ett antal år sedan och dessa medel har fram tills nu varit låsta, säger Per Eriksson.
- På lång sikt är det dock oerhört viktigt att Lund kompenseras för de stora åtaganden som vi har för dessa världsanläggningar och att regeringen ger oss anslag som täcker våra kostnader. Den övriga forskningen vid Lunds universitet får inte drabbas negativt, säger Per Eriksson.
