23948sdkhjf

Vårdbudgeten bör kopplas ihop med vinst i ökad hälsa

"Det är varken etiskt eller samhällsekonomiskt försvarbart med en vård som inte i realiteten högprioriterar förbättring", skriver Anna Nilsson Vindefjärd.
Startskottet var Göran Hägglunds kommentar i SVTs partiledardebatt i september: ”Om vi behöver avskaffa landstingen för att få en bättre vård är jag inte främmande för tanken.” Det följdes av ett antal motioner skrivna av riksdagsledamöter från både regeringspartier och opposition som på olika sätt föreslår förändringar i förhållande till hur landstingen hanterar vården. Inför Folkpartiets landsmöte meddelade partiets styrelse att sjukvårdens organisation behöver prövas förutsättningslöst. Den 13 november duggade det tätt med artiklar på samma tema: Göran Hägglund säger ”Landsting hindrar vård i världsklass”, Göran Stiernstedt säger ”Dagens organisation med 21 landsting är ett allvarligt hot mot svensk sjukvård”, Penilla Gunther (KD) säger ”Lägg ned landstingen för att nå målen i hälso- och sjukvårdslagen” och folkpartister föreslår förstatligande av den specialiserade sjukvården i en artikel Sydsvenskan.

Nedläggning av landstingen är knappast något som sker i en hast och det finns många argument för och emot, samt en hel del däremellan. Det som är viktigt med de nämnda händelserna är att nu ÄNTLIGEN händer det något! Nu öppnas dörrarna för förändring och förbättring. Och det, en förändring av den kortsiktiga produktionsinriktade vården vi har i dag, är även ytterst relevant för medicinsk forskning och företagande.

Exemplen på företag med godkända, kostnadseffektiva produkter som inte får tillgång till svensk vård som kund duggar tätt. Exemplen på vårdpersonal som vill engagera sig i klinisk forskning för att förbättra morgondagens vård, men som inte får stöd av ledningen för detta, är minst lika vanliga. Vi har också exempel på forskare från akademi och företag som söker vårdsamarbete för kliniska studier med ambitionen att komma ett steg längre i att lindra eller kanske bota sjukdomar, men som möts av ett ointresse från vårdens ledning.

Det är självklart att situationen måste förändras. Det är varken etiskt eller samhällsekonomiskt försvarbart med en vård som inte i realiteten högprioriterar förbättring. Det försämrar dessutom möjligheterna för life science-företag att utvecklas i Sverige, en sektor som utgör en viktig stomme i svenskt näringsliv.

För att medicinska framsteg snabbare ska nå patienterna behöver vårdbudgeten kopplas ihop med de vinster som investeringar i ökad hälsa skapar, bland annat i det nationella socialförsäkringssystemet. Ett värdebaserat ersättningssystem måste införas. Inom ramen för en sådan modell ska forskning och utveckling används aktivt för att utveckla vården med målet att uppnå ökad kvalitet och jämlikhet.
Min förhoppning är att förändringsarbetet nu går raskt framåt, helst genom en blocköverskridande överenskommelse.

Anna Nilsson Vindefjärd är generalsekreterare i Forska Sverige och krönikör i Life Science Sweden.
Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.125